Digital foxtrot då gigjobben boomar
Digitaliseringen går som en dans på Europas arbetsmarknad. Närmare bestämt som en foxtrot. Några steg framåt, några bakåt och så lite åt sidan.
Pandemin har varit som att hälla raketbränsle på den digitala brasan. Arbetsgivarna behöver ny teknik då allt fler jobbar hemma. Och de som jobbar hemma behöver pizza. Och en hel del andra saker.
Näthandeln växer. Digitala plattformar blir större, gigjobben boomar och artificiella intelligenser tar allt större plats på arbetsmarknaden.
Allt sker i en sådan hastighet att det är svårt att hänga med. Därför kan det vara bra att dra i nödbromsen och fundera på vart vi är på väg.
Vi kan börja med plattformsekonomierna där gigjobbare kör taxi åt Uber, levererar mat åt Foodora, Wolt och så vidare. Gång på gång har det avslöjats hur sunkiga arbetsförhållandena är. Låga löner, långa dagar. Företagen själva har hävdat att de inte är arbetsgivare. De förmedlar bara kontakten.
Men stora förändringar ser ut att vara på gång. Förra året kom Europafacket överens med arbetsgivarnas Business Europe och EU om hur dessa jobb skulle regleras. Nu börjar resultaten komma.
I dag finns det robotar som både kan slå volter, plocka disk och hjälpa till i vården.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har sagt att plattformsarbetarna bör ses som anställda. I slutet av året är det tänkt att unionen ska presentera ett direktiv som ska förbättra arbetsvillkoren.
Men redan nu har det kommit flera domar som stärker de anställdas ställning. I Spanien bestämde Högsta domstolen att gigjobbarna skulle ses som anställda och en ny lag är på gång. I Finland kom ett arbetsmarknadsråd fram till en liknande slutsats.
Det här gör ju inte alla plattformsarbetare nöjda och glada men det håller trots allt på att växa fram en EU-standard som innebär att de som arbetar för dessa företag ska ses som anställda.
Men detta är bara en liten del av de förändringar som digitaliseringen leder till.
I dag finns det robotar som både kan slå volter, plocka disk och hjälpa till i vården.
Artificiella intelligenser sållar dessutom ut vilka som ska komma i fråga för anställning. Det globala servicefacket Uni varnar för att detta är ett steg tillbaka för de anställda. Tekniken används för att övervaka och kontrollera. Facket kräver därför insyn i algoritmerna som arbetsgivarna använder.
Samtidigt återkommer en del klassiska frågor. När arbetsmarknaden förändras snabbt sker sidoförflyttningar. Vissa branscher dör, andra föds. Hur ska länderna hantera strukturomvandlingen? Vem ska ta ansvar för utbildningen av arbetskraften?
Framtidens avtalsrörelser lär till stor del handla om digitala frågor.
Men precis som i foxtrot finns det lite olika sätt att ta dessa steg. Det viktigaste är att man är mjuk i fotlederna och håller takten.