Indiska fack eldar upp lagförslag

Två saker hände i Indien i september i fjol som har väckt kritik bland befolkningen.

Först antogs förändringar av landets arbetslagstiftning utan parlamentarisk debatt.

Oppositionspartierna bojkottade omröstningen i protest och hindunationalistiska Bharatiya Janata Party (BJP) lyckades driva igenom förändringar av landets arbetsmarknadslagar. Dessutom drevs tre nya jordbrukslagar igenom.

Den hindunationalistiske premiärministern Narendra Modis regering har presenterat reformen som en regelförenkling och de hävdar att den inte rubbar balansen på arbetsmarknaden. Regeringen vill även införa en fastställd nationell minimilön. Tidigare har minimilönerna varierat och satts lokalt.

Men landets största fackförbund motsätter sig lagförändringarna som bland annat gör det enklare för företag att säga upp anställda.

Det ska i fortsättningen också endast vara möjligt att bilda fackföreningar om minst 51 procent av alla anställda på en arbetsplats vill organisera sig. Alla strejker måste också utlösas med minst 60 dagars varsel.

De nya jordbrukslagarna ger privata aktörer mer makt i lantbrukssektorn, vilket jordbrukare är upprörda över. Därför har bönderna fått stöd från landets största fackliga centralorganisationer och vice versa.

De fyra nya arbetsmarknadslagarna som innehåller 29 förändringar, var tänkt att träda i kraft 1 april. Men flera delstater är inte redo och regeringen vill inte att man ska möta på juridiska hinder framöver och skjuter därför på implementeringarna tills vidare.

Det ger också företag tid att hinna anpassa sina lönestrukturer så att de är redo när lagen om minimilön införs.

Tills dess fortsätter Indiens tio största centralorganisationer att pressa på för att lagförslagen aldrig ska bli verklighet. De uppmanar också tillbakadragandet av de tre jordbrukslagarna.

En tre dagars demonstration har inletts. De har också gått ut med ett gemensamt uttalande om att de under skärtorsdagen, 1 april, ska bränna upp kopior av lagförslagen för att skapa publicitet.