Privata aktörer rasar mot kommunal jobbmatchning
Karlshamn vill bli leverantör till Arbetsförmedlingen. Men privata jobbmatchare rasar och talar om orättvis konkurrens. ”De har sin agenda och vi har andra intressen”, svarar kommunens arbetsmarknadschef.
Som första kommun i landet vill Karlshamn bli leverantör av jobbmatchning till Arbetsförmedlingen.
Och alltså en av de aktörer som i framtiden ska sköta så gott som all den jobbförmedling som myndigheten gör i dag.
– Vi vill hitta långsiktiga lösningar för att kunna jobba med att få fler i arbete, lägre arbetslöshet och få lägre bidragsberoende, motiverar kommunens verksamhetschef för arbetsmarknad, Valdemar Rusch, kommunens ansökan.
Trots att Karlshamn ännu inte är godkänd av Arbetsförmedlingen har beskedet redan väckt starka känslor.
Att kommuner ens får vara med och konkurrera med privata företag gör arbetsgivarorganisationer och företag i arbetsförmedlingsbranschen arga. Det tycker att det är orättvist.
– En kommun är skattefinansierad, inte vinstdrivande och kan inte gå i konkurs. Här konkurrerar vi inte på samma villkor, sa Patrik Hellberg, ansvarig för Hermods arbetsmarknadstjänster till SVT i förra veckan.
Valdemar Rusch på Karlshamns kommun tar dock kritiken med ro.
– De är jättearga och man lyfter det som att vi på något sätt ska konkurrera ut Arbetsförmedlingen. Vi ska bara fortsätta det arbete vi håller på med och försöka se till att det blir långvariga och bra samarbeten på arbetsmarknaden. De har sin agenda och vi har andra intressen.
Arbetsförmedlingens reform, som beslutades genom i januariavtalet 2019, pågår just nu för fullt.
2022 ska all matchning av arbetslösa skötas av fristående aktörer. Just nu pågår ett pilotprojekt som kallas rusta och matcha i 32 kommuner.
Privata aktörer kan, om de når upp till vissa krav, ansluta sig till tjänsten och få betalt för att hjälpa arbetslösa att hitta nya jobb.
Kommunernas roll i det nya systemet med fristående jobbmatchare är omtvistad.
Det har tidigare varnats för så kallade ”vita fläckar”, alltså orter där det helt saknas aktörer. Det eftersom antalet arbetslösa är för få för att företagen ska anse det vara värt att etablera sig där.
Här borde kommunerna kunna gå in och själva bli leverantörer, på samma villkor som de privata aktörerna, menar bland annat Sveriges kommuner och regioner SKR. Kritiker anser dock att det skulle kunna bryta mot upphandlingsregler då det offentliga inte konkurrerar på samma villkor.
Men i juni förra året landade regeringens särskilda utredare Mats Rundström i att kommuner bör kunna delta som aktörer i ett sådant system.
Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Martin Ådahl poängterade dock att det ur hans synvinkel handlar om de särskilda lägen när det saknas andra aktörer på en ort.
Så är dock inte fallet i Karlshamn. Här har relativt många, tio företag, valt att etablera sig inom tjänsten Rusta och matcha.
Finns det verkligen behov av en kommunal aktör just här?
Valdemar Rusch vill i stället vända på resonemanget och fråga om det ens finns utrymme för tio aktörer i Karlshamn. Han menar att det kan behövas ett stabilt och långsiktigt alternativ.
– De säger att de kan gå i konkurs om kommunen konkurrerar. Är det en hållbar lösning för Karlshamn? Vi ser stora risker med det.
Vill ni tjäna pengar på den här verksamheten?
– Vi har inga sådana tankar. Det handlar om att se hur kan vi arbeta med arbetsmarknadsfrågor långsiktigt.
Att kommuner faktiskt får bli leverantörer hos Arbetsförmedlingen är dock inte helt självklart.
Hösten 2019 anlitade arbetsgivarorganisationen Almega en expert, professor Olle Lundin, som landade i motsatt slutsats som utredningen från regeringen – kommunerna får inte vara med i ett sådant här system.
– Kommunala aktörer i valfrihetssystemet skulle förutsätta att vi frångår viktiga kommunalrättsliga principer och även innebära risk för snedvriden konkurrens, sade Andreas Åström, chef för näringspolitik och kommunikation på Almega, då.
Nyligen uttalade han sig i Studio Ett om det faktum att Karlshamns kommun gett sig in i konkurrensen med tio andra aktörer på orten.
– Det blir väldigt olyckligt när Karlshamns kommun med skattemedel i ryggen vill konkurrera med fristående jobbförmedlare, sade Andreas Åström då.
Martin Kruse, tillförordnad förvaltningsdirektör och inköpschef på myndigheten, säger att Arbetsförmedlingen inte tar ställning i debatten om kommunernas roll. Inte heller vill han uttala sig om att Karlshamns kommun vill bli aktör trots att det finns gott om privata jobbmatchare där.
– Vi behandlar kommuner som vilken annan aktör som helst i ansökningsprocessen. Vi prövar om de möter kraven för att bli leverantör. Vårt mål är att få de bästa aktörerna för att möta kraven i tjänsten, säger Martin Kruse.
Rusta och matcha
- Rusta och matcha är en tjänst där fristående aktörer hjälper arbetslösa att komma vidare till jobb eller studier.
- Tjänsten började i mars 2020 på 32 orter. Under våren ska fler orter få tjänsten.
- Den ersätter stöd och matchning, en tidigare snarlik tjänst som funnits över hela landet. Arbetet har tidigare skrivit om att vissa orter helt saknar sådana aktörer.
- Rusta och matcha upphandlas enligt lov, lagen om valfrihetssystem. Det innebär att alla aktörer som uppfyller kraven som Arbetsförmedlingen bestämt får delta och de kan ansluta sig löpande.
- De arbetslösa väljer vilken aktör de vill gå hos.
- Tjänsten är ett steg i den planerade förändring av Arbetsförmedlingen som finns med i januariavtalet.
- 41 företag har hittills etablerat sig inom Rusta och matcha med 170 kontor utspridda över kommunerna. ”Över förväntan”, kommenterar Arbetsförmedlingen företagens intresse.
- I slutet av 2022 ska den stora reformen av Arbetsförmedlingen, som spikades i januariöverenskommelsen, vara genomförd. Då ska externa aktörer sköta allt ”rustande och matchande” av arbetslösa och myndigheten bara syssla med kontroll och administration.