”Bekämpa fusk – inte arbete”
Svensk välfärd vinner på arbetskraftsinvandring. Däremot måste krafttag tas mot fusk som förekommer. Det skriver Almega i replik till Martin Klepke som svarar Almega efter deras inlägg.
”Vi förutsätter att de företag som agerar regelvidrigt saknar såväl kollektivavtal som fackliga företrädare som kan agera visselblåsare”, skriver Almega i replik till Martin Klepke.
REPLIK. Sedan drygt två år tillbaka så hjälper Almega medlemsföretag med arbetstillstånd för medarbetare som kommer hit från länder utanför EU.
Våra erfarenheter av att praktiskt arbeta med arbetstillstånd gör oss nödgade att korrigera de grövsta felaktigheterna i Martin Klepkes ledare med rubriken ”Lång väg kvar till bra regler för arbetskraftsinvandring”.
I ledaren skriver Martin Klepke att ”Beslutsrätten lades i stället över på företagsägarna själva som på egen hand fick avgöra hur många och vilka som skulle få komma hit och arbeta”.
Detta är fel. Om man kommer från ett land utanför EU till Sverige för att arbeta måste man ha arbetstillstånd. Arbetstillstånden beslutas av Migrationsverket.
Vidare skriver Martin Klepke: ”Utan kontroll och insyn överläts bestämmanderätten till företagen”. Detta är också fel.
Innan ett företag kan ansöka om arbetstillstånd för någon, ska tjänsten ha varit utannonserat i tio dagar på Platsbanken, Arbetsförmedlingens tjänst för platsannonser.
Anställningsvillkor ska motsvara kollektivavtal eller vad som är brukligt inom aktuell bransch. Arbetsgivaren ska även ge berörd facklig organisation tillfälle att yttra sig över anställningsvillkoren.
Dessutom, när anställningen tillträds, ska arbetsgivaren teckna sjukförsäkring, livförsäkring, arbetsskadeförsäkring och tjänstepensionsförsäkring.
Om företag vill förlänga arbetstillståndet kräver Migrationsverket bland annat in inkomstuppgifter från Skatteverket och lönebesked samt kontrollerar att företaget gjort rätt. Har företaget gjort fel avslås förlängningen regelmässigt.
Almega har valt att hjälpa kollektivavtalsanslutna medlemsföretag att söka arbetstillstånd. Orsaken är att Migrationsverkets krav på dokument och pappershantering är extremt omfattande och att det lätt blir fel för enskilda företag.
Skulle något av våra medlemsföretag bryta mot reglerna är det inget vi skulle se mellan fingrarna med
I varje enskilt fall får vi ett yttrande från berörd facklig motpart. Den vanligaste synpunkten är att lönenivån bör höjas något, men så gott som alltid kan vi enas om en rimlig nivå.
Den problembild som Martin Klepke försöker måla upp, hur människor kommer hit och arbetar utan rimliga löner eller villkor, handlar egentligen om företag som inte följer reglerna för arbetstillstånd. Det är ett allvarligt brott som kan ge upp till ett års fängelse.
Skulle något av våra medlemsföretag bryta mot reglerna är det inget vi skulle se mellan fingrarna med.
Vi förutsätter att de företag som agerar regelvidrigt saknar såväl kollektivavtal som fackliga företrädare som kan agera visselblåsare. Agerandet skapar dessutom orättfärdiga konkurrensfördelar gentemot de företag som följer regelverket.
Almega har i en ny rapport visat att de arbetskraftsinvandrare som stannar minst ett år i Sverige ger ett överskott på 1,7 miljarder kronor per år, kostnaden för de anhöriga inräknad.
Skulle man lägga till de intäkter som kommer från säsonganställda,
IT-specialister och andra som stannar i Sverige kortare tid och inte tar med sig anhöriga skulle överskottet bli ännu mycket större. Välfärden vinner på arbetskraftsinvandring.
Martin Klepke svarar: Svårt att se dagens situation som annat än som ren jobbtrafficking
När arbetskraftsinvandraren väl är på plats i Sverige sänks ofta den utlovade lönen rejält och samtidigt ökar arbetstiden, skriver Arbetets politiska redaktör Martin Klepke
Almega målar upp en mycket idealiserad bild av lagen om arbetskraftsinvandring. Det är samma idealiserade bild som lanserades av Alliansen och Miljöpartiet när lagen trädde i kraft och regelverket luckrades upp 2008.
Visst är det både utmärkt och lovvärt att Almega försöker hjälpa sina medlemsföretag att göra rätt.
Men de riktigt stora problemen med missbruk av arbetskraftsinvandrare från tredje land finns i små företag som oftast saknar både kollektivavtal och medlemskap i en arbetsgivarorganisation: små städföretag, restauranger, caféer, korvkiosker, bilverkstäder, assistansbolag, hemtjänstföretag, taxirörelser, skönhetssalonger, massagesalonger etc.
Dagens verklighet är att lönenivån i de arbetserbjudanden som sänds ut inte är juridiskt bindande.
Sedan Arbetsförmedlingens bristyrkesbedömning upphörde 2008 har rader av företag tagit in människor till LO-yrken från länder utanför EU för att få in billigare och lydigare arbetskraft, inte för att de har svårt att få arbetskraft i Sverige.
Den cyniska importen av billig arbetskraft leder till en lönedumpning på arbetsmarknaden som främst drabbar LO:s grupper.
Det sorgliga är nu dessutom att det nyligen presenterade första delbetänkandet från regeringens utredning om arbetskraftsinvandring utgår från så kallade kompetensutvisningar och hur sådana ska kunna undvikas utan att se till LO-yrken.
Utredarens slutsats är att kontrollen måste göras mindre sträng. Men det skulle försämra efterhandskontrollen i många jobb främst på LO-förbundens områden.
Almega målar därutöver upp en bild av stor byråkrati runt arbetskraftsinvandring.
Enligt Almega är det inte alls arbetsgivaren som beslutar vem som ska få komma till Sverige för att arbeta från länder utanför EU. Det är en sanning med mycket modifikation.
Visst måste tjänsten utlysas tio dagar på Platsbanken. Men det är ett rent formkrav. På tio dagar kan arbetsgivaren inte rimligen avgöra huruvida lämplig arbetskraft redan finns i Sverige.
Och ja: beslutet om arbetstillstånd tas av Migrationsverket. Det fattas på grundval av det arbetserbjudande som arbetsgivaren inkommer till verket med.
Men eftersom detta arbetserbjudande inte är bindande så har det ända sedan den internationellt sett unikt generösa lagens tillkomst 2008 varit alltför många arbetsgivare som när arbetskraftsinvandraren väl är på plats i Sverige och ska börja arbeta sänkt den utlovade lönen rejält och samtidigt utökat arbetstiden (även om den kanske minskar på papperet).
Få arbetskraftsinvandrare vågar då protestera, eftersom konsekvensen kan bli utvisning.
Det är svårt att se det som pågår annat än som ren jobbtrafficking.
När nu till och med Moderaterna har insett baksidorna med hur lagen i dag är utformad borde även Almega kunna justera sin inställning för att skapa en mer välfungerande arbetsmarknad med schysst konkurrens på lika villkor för alla företag, och en bättre kontroll, som säkrar schysta löner och villkor för alla på arbetsmarknaden.
