I rapporten Makteliten som LO presenterade i dag konstateras att inkomstskillnaderna mellan vanliga löntagare och 200 personer på höga positioner är fortsatt hög.

För den samlade makteliten motsvarade genomsnittsinkomsten före skatt 19,9 industriarbetarlöner 2019, vilket är det år som årets rapport sträcker sig till.

Det är samma siffra som 2018 och är den högsta som uppmätts sedan LO inledde sina mätningar.

I LO:s definition av makteliten ingår 200 individer på maktpositioner. Det handlar både om vd:ar på de största bolagen, politiker, mediechefer, höga tjänstemän och arbetsmarknadens parter.

Att det just är industriarbetaren som får representera den vanliga löntagaren beror på att deras löner finns redovisad i den offentliga lönestatistiken under hela undersökningsperioden sedan 1950-talet.

Ser man till 50 toppdirektörer i undersökningen så hade de 2019 en inkomst som var 60,2 gånger högre än en industriarbetares. Det var något lägre än 2018 då motsvarade siffra var 60,8.

Jämför man med andra LO-yrken är skillnaderna ännu högre. En topp-vd tjänade till exempel 67 gånger så mycket som en undersköterska och 80 gånger mer än en städare.

För taxiförare har inkomstskillnaderna gentemot toppdirektörerna ökat rejält. 2019 hade en toppdirektör motsvarade 80 taxiförarlöner, jämfört med 71 året dessförinnan.

För elektriker och fastighetsskötare har däremot inkomstskillnaderna minskat något gentemot näringslivets toppchefer.

På 1980-talet var skillnaderna som minst, sedan dess har de vuxit för varje år. LO:s ordförande, Susanna Gideonsson, har en månadslön som motsvarar 3,5 industriarbetarlöner, vilket är en policy som LO har antagit. LO:s ordförande har enligt samma policy ingen möjlighet till extrainkomster genom sidouppdrag.

För den demokratiska eliten, folk- och förtroendevalda inom politiken, fackföreningsrörelsen, folkrörelserna och intresseorganisationer, var skillnaden mindre med ett snitt på 3,9 industriarbetarlöner, även det samma siffra som 2018.

För att minska inkomstklyftorna föreslår nu LO att värnskatt införs för alla som tjänar mer än 1 miljon kronor per år. Dessutom vill LO att alla kapitalinkomster ska beskattas med 35 procent.

– Coronakrisen har visat att det finns ett stort behov av en politik som gynnar vanligt folk, minskar klyftorna och ökar jämlikheten. Därför anser vi att det behövs skattereformer för att minska inkomstskillnaderna, sa Susanna Gideonsson när rapporten presenterades.

Inkomsutvecklingen i makteliten

För att se det här innehållet måste du godkänna cookies från våra tjänsteleverantörer.