Nu under onsdagsförmiddagen pågår EU-politisk debatt i riksdagen. Flera personer har där ifrågasatt hur tydligt regeringen motarbetar EU-kommissionens förslag om ett direktiv om minimilöner.

– Trots enig svensk linje finns det inget kraftfullt agerande från regeringen för att stoppa förslaget, till skillnad från den danska regeringen. Min fråga till statsrådet är: ska vi behöva förlita oss till Danmark eller avser regeringen hosta upp sig och ta i ordentligt? sa exempelvis Centerpartiets Annica Qarlsson.

EU-ministern Hans Dahlgrens (S) svar är att han inte har problem att hosta upp sig och att regeringen arbetar för att i första hand stoppa direktivet, i andra hand se till att det inte drabbar modellen för lönesättning i Sverige.

– Det är ingen lamhet i regeringens sätt att agera. Att tala om att vi skulle vara lama eller passiva är faktiskt inte sant, sa han efter en fråga från Tina Acketoft (L).

Samtidigt har även arbetsmarknadens parter, däribland LO, oroat sig för om regeringen är tydlig nog med Sveriges linje i frågan.

Den oron har fått nytt bränsle efter att man tagit del av ett dokument där medlemsländer svarat Ministerrådet på frågor om de föreslagna minimilönernas konsekvenser.

– Det är oerhört lamt svarat, man har undvikit att svara på vissa frågor, man sätter inte riktigt ned foten och svarar ibland med motfrågor. Man är inte så tydlig som många andra länder faktiskt är om att det här är inget som är EU:s kompetens, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson till Arbetet om Sveriges svar.

Redan innan jul skrev LO tillsammans med andra parter på arbetsmarknaden, bland andra Svenskt Näringsliv, ett öppet brev till regeringen där man just ifrågasatte hur kraftfullt den agerat.

Därefter hade parterna ett möte med representanter för regeringen.

Susanna Gideonsson säger att hon blev nöjd med de svar hon då fick om hur man jobbar med frågan. Därför blev hon nu förvånad över de svenska svaren till Ministerrådet. 

LO-ordföranden säger apropå detta att hon litar på regeringens ambitioner men att ståndpunkterna måste kommuniceras tydligare.

– Vi måste få tydligare ställningstaganden så det framgår tydligt var Sverige står. 

Hon beskrivet frågan om minimilöner som den största frågan för svensk fackföreningsrörelse sedan inträdet i EU.

– Makten över lönebildningen och våra kollektivavtal förflyttas från Sverige till EU, det är det vi är oroliga över, sammanfattar Susanna Gideonsson.

Sverige skulle enligt förslaget ha fortsatt rätt att bestämma lön genom kollektivavtal, men den stora oron gäller att EU ändå får inflytande över lönebildning.

I förlängningen skulle det förseslagna direktivet bland annat kunna leda till att svenska kollektivavtals innebörd kan prövas i EU-domstolen.

Den svenska riksdagen har enhälligt vänt sig emot direktivet och arbetsmarknadens parter är samfällt kritiska.