Roger Broman, Henrik Månsson, Daniel Engvall Fahlén och Esa Huttu arbetar – än så länge – på ett av världens största pappersbruk. På grund av corona släpps Arbetet inte in på bruket.

HYLTE. I omgivningarna runt Hylte, den enda av Hallands kommuner som ligger i inlandet, vakar dimslöjor över Nissan som böljar fram längs med djupgröna kullar och luftig bokskog i en höstdag som beter sig som brittsommar.

”Här börjar vildmarken”, lyder kommunens turistslogan.

Att köra in till orten, där Halland och Småland möts, och där lövskog börjar blandas upp med barrträd, är som att befinna sig i en mix av vinjetterna till Hem till gården och Twin Peaks.

Pappersbruket som tornar upp sig ligger mitt i samhället och är större än själva centralorten. Industribyggnaderna vittnar om att vildmarken inte bara börjar, utan även tämjs här.

Röken från skorstenarna påminner om hur träd kan bli stora pengar. Och avgörande för en ort.

Klockan 06.30 en onsdag i mitten av september fick kommunstyrelsens ordförande i Hylte, Ronny Löfquist (S), ett sms från ledningen på Stora Enso, koncernen bakom bruket. Han skulle ringa före 08.00 stod det. 

Han väntade inte. Han tänkte att nu lägger de ner helt. Kommunens största privata arbetsgivare, som dominerat orten i 120 år.

Med arbetstillfällen. Trygga anställningar. Generationer som gått bredvid varandra på samma arbetsplats. Ett förutsägbart skatteunderlag. Ett av världens största pappersbruk som satt Hylte på exportkartan. 

När Ronny Löfquist ringde upp fick han reda på att bolaget, vars största ägare är finländska staten och Wallenbergsfären, varslar 140 av de 430 anställda. Det vill säga en tredjedel.

– Det är tufft nu för medarbetarna. Men min känsla var ändå positiv. Att Stora Enso vill vara kvar och fortsätta satsa, säger han när vi möts i kommunhuset några veckor senare.

Storgatan i kommunens centralort Hyltebruk löper parallellt med järnvägen och det väldiga bruksområdet.

Ronny Löfquist är inte särskilt orolig för dem som eventuellt blir uppsagda. Vi ska återkomma till det.

En halvtimme efter att kommunalrådet läste sitt sms den där onsdagsmorgonen får Esa Huttu, heltidsfacklig för Pappers på bruket, ett samtal om att han ska infinna sig på bolagets konferensrum för ett möte.

– När jag kom in och såg divisionschefen sitta i rummet fattade jag att något var på gång.

Anat oro hade han redan. En av två pappersmaskiner har i stort sett stått still hela året. Många anställda har varit korttidspermitterade sedan i april.

Pandemin satte spår även för ett pappersbruk: Att kontorsfolket jobbat hemifrån fick produktionen av utskriftspapper att minska med 32 procent i april.

Medan tidningspappret minskade med 25 procent i april och maj, enligt en rapport från Skogsindustrierna. Enligt samma rapport dalade också returpappret när sportbilagorna plötsligt blev tunnare och färre skickade ut pappersreklam. Vilket påverkar Hylte. 

Bakom varslet ligger stängning av pappersmaskin 3 och hela returpappers-anläggningen där gammalt papper blir nytt.

När så SCA:s pappersbruk i Ortviken, Sundsvall, varslade 800 anställda i augusti började Esa Huttu grubbla.

– Men man vill inte tänka tanken. Och vi hade inte hört något alls. Jag trodde nog att permitteringarna skulle räcka och att man skulle vänta ut pandemin innan man fattade beslut.

Han är själv något av urtypen för en anställd på bruket. Började direkt efter grundskolan, vilket innebär att han är inne på sitt fyrtioandra år på samma arbetsplats.

Hans föräldrar, syster, bror och fru jobbar eller har jobbat här. 

– Vi flyttade runt mycket när jag var barn. Bodde säkert på tio ställen innan mamma och pappa fick jobb här. Det var ju så bland de gamla finnarna och jugoslaverna. Jag ville tjäna pengar med en gång i stället för att gå gymnasium. Och jag har trivts här i alla år. Det är lugnt, skönt och man känner alla. Ja, ett litet brukssamhälle. 

Esa Huttu, ordförande för Pappers avdelning 38 i Hylte. Har jobbat på bruket i 42 år. ”Det är lite uppgivet just nu. Många har tänkt att det kan gå så här. Man ser att en maskin står, då är det inte lönsamt. Det drab­bar många, då familjer som jobbar här är vanligt. Och påverkas båda är det inte kul. Då blir det pendla eller flytta.”

Roger Broman, 51 år, processoperatör, har jobbat på bruket sedan han gick ut gymnasiet. 33 år blir det. ”Redan vid de förra uppsägningarna runt 2013 hade många jobbat här i 25 år. Då var det nästan värre för då gick vi för fullt. Oron finns nu, men har funnits ganska länge. Man är ju i en bransch som går nedåt.”

Daniel Engvall Fahlén, 24 år, har jobbat som elektriker på bruket i snart ett år. ”Jag tror att jag är fjärde generation här: farsan, farfar och gammelfarfar sägs det. Pappa är kvar. Jag vill gärna vara kvar i krokarna, för jag har just blivit deltidsbrandman. Nu har jag varit permitterad i ett halvår. Först var det rätt skönt, men efter tag kändes det inte som ett bra tecken. Det har festats en del, och varit deppigt.”

Henrik Månsson, 28 år, elektriker på bruket i snart ett och halvt år. Fick besked om varslet via videosamtal. ”Man har haft det i baktanken, sett hur marknaden minskar. Men samtidigt tänkt att andra bruk går före. Och att vi då skulle få mer att göra och klara oss längre. Nu funderar man över vad framtiden bringar. Det blir hashtag jobbsök.”

Nu väntar förhandlingar. Vid årsskiftet ska parterna vara klara. Samtidigt drar avtalsrörelsen i gång. Pappers har där stuckit ut hakan och begärt löneökningar på 4 procent.

(Pappers tecknade nytt avtal den 3 november – ett avtal förbundet inte var nöjda med. Red. anmn.)

Är det vettigt just nu?
– De andra kräver ju 3, jag tror nog vi hamnar där också, säger Esa Huttu.

Hans kollega, processoperatör Roger Boman som har varit på bruket i 33 år, även han sedan gymnasiet, flikar in:

– Avtalsrörelse är inte vad man tänker mycket på just nu. Det är bättre att få behålla jobbet, annars blir det betydligt mindre lön.

Det är antagligen inte bara i Hylte det resonemanget förs. Tittar man i Arbetsförmedlingens varselstatistik är den svenska modellens kelgris, industrin, återigen drabbad.

Eller i alla fall tillverkningsindustrin, dit ett pappersbruk hör. Liksom Volvo Cars i Göteborg. Eller en brödfabrik som brinner ner i Älvsbyn och får varsla.

Pappersbruket i Hylte

• Årlig kapacitet: 450 000 ton tidningspapper, 15 000 ton biokomposit och 50 miljoner produkter av formed fiber.
• Antal anställda: 430.
• Antal varslade: 140.
• Anställda inom Stora Enso globalt: 26 000. 25 procent i Finland, 20 procent i Sverige, 19 procent i Kina.

Från den 1 mars i år till och med den 4 oktober har tillverkningsindustrin haft näst flest varsel efter hotell- och restaurangbranschen. Och det går snabbare än under finanskrisen.

Totalt är 56 procent av de drygt 69 000 människor som varslades under mars och april nu uppsagda. 

Men här finns skillnader i förutsättningar. Bruket i Hylte har drabbats av varsel förr. När papperstidningskrisen på riktigt blev kännbar i Sverige runt 2012 stannade många pappersmaskiner i landet för gott.

Bland annat maskin 1 och 2 i Hylte. Då fick 319 av 780 gå här. De flesta hade trygga anställningar och omställningsstödet kickade snabbt i gång. De utgjorde också en eftertraktad arbetskraft.

Åtta av tio uppsagda hade nytt jobb eller pluggade inom åtta månader efter att ha slutat. Kommunens arbetslöshet var lägre än rikets.

Pappersbruket i Hylte tillhör koncernen Stora Enso och tillverkar tidningspapper, biokomposit och formed fiber som kan användas i olika förpackningar.

Bland dem som sägs upp i landet nu är de tillfälligt anställda hårdast drabbade. Unga och människor med utländsk bakgrund, inte sällan inom just hotell- och restaurang. Och för den med visstidsanställning finns inget omställningsstöd. 

Det syns också i Arbetsförmedlingens siffror. Fler har blivit arbetslösa den senaste tiden. Men fler har också fått jobb eller börjat plugga.

Därför ligger arbetslösheten i skrivande stund kvar på 9 procent.

Men myndigheten pekar också på skillnaderna: Den som är ny på arbetsmarknaden drabbas hårdare av krisen, det vill säga unga och utrikes födda. De fastnar allt längre bort.

Längs med navet i Hylte, Storgatan, är det viss rörelse denna höstdag. Utanför Coop samlas de som inte har bråttom. Liksom på brukets personalrestaurang Nissakanten är dagens lunch på stan stekt fläsk, alternativt stekt sill.

Många Arbetet pratar med har en relation till bruket. Men många är också hyfsat nya som kommuninvånare. 

Hylte var en av de kommuner som tog emot flest nyanlända åren efter 2015. Det fick kommunens sinande befolkningskurva att vända: 2016 noterades den högsta befolkningsökningen någonsin.

…jag vet att man tycker synd om den lilla kommunen i en vecka. Sen är det business as usual

Ronny Löfquist (S), kommunstyrelsens ordförande

I dag bor runt trehundra av dem som kom då kvar i kommunen, som nu har närmare 10 800 invånare. Arbetslösheten var redan före krisen högre i Hylte än i andra halländska kommuner.

Nu ligger den på drygt 12 procent. I augusti ökade den med 33 procent jämfört med samma månad förra året. 

– Med corona och de regler vi har med turordning är det de nyanlända som får gå först. Den arbetslöshet vi har i dag är kopplad till dem som just börjat integreras. Jag signalerade till regeringen senast i går att vi behöver ha tillbaka Arbetsförmedlingens kontor, säger kommunstyrelsens ordförande Ronny Löfquist (S).

Det är ganska exakt ett år sedan, den 1 november, som kontoret stängde här. Skylten hänger kvar. Kontoret låg intill kommunhuset, men är i dag täckt av en svart sopsäck.

Så liksom i andra delar av landet möts den arbetslösa som vill ha hjälp av ett digitalt besked om att i första hand använda självservicetjänster, i andra hand ”personligt distansmöte via chatt, telefon eller video”.

I tredje hand ett fysiskt möte, om det finns särskilda behov.

Det är nu vi kommer tillbaka till att kommunens högste politiker inte är så orolig över varslet på just bruket. Hylte blir till en prototyp för den svenska segregerade arbetsmarknaden.

Om 140 personer med hög kompetens från industrin får gå, puttas den redan arbetslösa gruppen ännu längre bort från marknaden. Det oroar Ronny Löfquist. 

– För dem från Stora Enso spelar det nog ingen roll var Arbetsförmedlingen ligger. Men den andra gruppen har inte samma förutsättningar och behöver mer stöd. Då är en timme och tio minuter med buss till Halmstad ett problem.

Han säger att han, just nu, får gehör från regeringshåll, länsstyrelse och region. 

– Men jag vet att man tycker synd om den lilla kommunen i en vecka. Sen är det business as usual.

Än ryker det ur brukets skorstenar. Och Arbetsförmedlingen i Halmstad ”diskuterar lokal närvaro” i Hylte, men det är enligt myndighetens sektionschef i Halland, Niclas Gustafsson, en fråga för ”högre ort”. 

Varselvågen i Sverige

103 096 människor har varslats om uppsägning under perioden 1 mars–4 oktober. Näringarna som drabbats värst: 

 Hotell- och restaurang 19 079 varslade

Tillverkningsindustri 16 060 varslade 

Bemanning, resetjänster, fastighetsservice 14 775 varslade

Källa: Arbetsförmedlingen

Enkät: Hur påverkas Hylte av varseln?

Stig Larsson 74 år, jobbat inom försäljning, Hylte
– Det var ju väntat. Nu får 140 gå, om två år får alla gå. Det finns ingen lönsamhet i ett pappersbruk. Finns ju ingen som köper tidningen. Klart inte Stora Enso blir kvar i bygden. Så ligger det till vet du. Jo, jag jobbade där ett tag, gjorde apelsinpapper och annan skit.
Sara Lall nämndsekreterare Hylte kommun, 45 år, Halmstad
– Det är alltid tråkigt och minskar ju attraktiviteten för orten. Svårt att veta exakt vad det får för konsekvenser. Vi på kommunen får nu titta på hur det påverkar våra verksamheter, att man väger upp att det skärs ner.
Gunvor Kronberg 80 år, jobbat 40 år på Konsum/Coop i Hylte, pensionär
– Tråkigt, man har ju varit med när det var närmare 1 200 anställda. Hela samhället har ju levt på det här. Min man jobbade där en kort period på 1950-talet. Min mamma sorterade papper där för hand. Och just det, pappa var ju också på kvarnen ett tag.