”Marknaden kan i sig inte lösa alla problem, oavsett hur mycket vi ombeds att lita på den nyliberala religionens dogmer. Oavsett utmaningen erbjuder denna fattiga och enkelspåriga tankeskola alltid samma recept.”

Vem har levererat kritiken av marknadskapitalismen ovan?

Världsfacket Itucs generalsekreterare Sharan Burrow? Vermontsenatorn Bernie Sanders? Göran Greider?

Nej, citatet kommer från påve Franciskus och fortsätter: 

”Det är absolut nödvändigt att ha en proaktiv ekonomisk politik […] som gör det möjligt att skapa jobb i stället för att avveckla dem. Finansiell spekulation som enbart syftar till snabba vinster fortsätter att orsaka förödelse.” 

QUIZ: PÅVEN ELLER BERNIE SANDERS – VEM SADE VAD?

I en ny encyklika, ett dokument som ska vägleda den katolska kyrkans arbete i avgörande frågor, går påven hårt åt vad han beskriver som ett ensidigt fokus på tillväxt till varje pris.

”Så som en besatthet att minska lönekostnaderna utan en tanke på de allvarliga konsekvenserna, eftersom den arbetslöshet som blir en direkt följd ökar fattigdomen.” 

Han avfärdar nyliberalismens ”magiska teorier” och efterlyser ”folkliga rörelser som förenar arbetslösa, osäkert anställda och informella arbetare”.

Populism, nationalism, auktoritära ledare och algoritmer som främjar hat får alla sin dos av sleven. Påven vill se ett starkare civilsamhälle och förespråkare ett FN med ”mer bett”. 

I vad som tycks vara en blinkning åt USA:s president Donald Trump ger sig Franciskus också in i frihandelsdebatten. 

”Det finns mäktiga länder som drar nytta av denna isolering och föredrar att förhandla med varje land separat.”

Encyklikor är sällsynta. De är näst efter apostoliska konstitutioner den högsta nivån av dekret påven kan utfärda och tar ofta lång tid att producera. 

Franciskus hade börjat skriva det han kallar sin ”sociala encyklika” – omkring 120 sidor lång – innan coronaviruset slog till. Och innehållet kom att påverkas av pandemin.

”Världen rörde sig obevekligt mot en ekonomi som tack vare tekniska framseg försökte minska ’mänskliga kostnader’. Vissa försökte lura oss att marknadens frihet var tillräckligt för att säkerställa tryggheten. Men den okontrollerade pandemins brutala och oförutsedda smäll tvingade oss att återerövra vår omtanke om människorna.”

Påven befarar dock att världen snabbt ska glömma denna läxa.

”Det värsta vi skulle kunna göra när den här hälsokrisen har passerat vore att dyka ännu djupare i feberaktig konsumtion och nya former av egennytta.”

Franciskus

Föddes i Argentina 1936 och blev när han 2013 efterträdde Benedictus den förste icke-europeiske påven på knappt 1 300 år.

Har som Vatikanens överhuvud drivit frågor om social rättvisa och flyktingars rättigheter. Samtidigt har han mjukat upp synen på homosexualitet och lyft kvinnors roll i kyrkan.

Valde som ärkebiskop i Buenos Aires att åka kollektivtrafik i stället för tjänstebil. I Vatikanen har Franciskus – som tagit sitt namn efter tiggarmunken Franciskus av Assisi – fortsatt denna livsföring. Exempelvis bor han i en gästbostad i stället för i Apostoliska palatset.