15 år efter The Game: killarna blir bara argare

Jag sätter mig på ett café och öppnar boken med den svenska titeln Spelet. 

Att läsa den offentligt känns lite som att bläddra i en porrtidning. Kanske värre. Den handlar om en sak – hur man på kort tid ska ragga upp en kvinna för ett ligg. 

Jag vänder omslaget mot väggen. Den är tjock, svart och ska likna en bibel. 

Allt började när Neil Strauss, kulturskribent och notorisk författare till rockbiografier, fick nys om en internetrörelse. De kallade sig Pick Up Artists och ägnade kvällarna åt att få hem brudar från krogen och dagarna åt att ge varandra raggningstips. 

Författaren pungade ut för en kurs med raggningsgurun Mystery. Strauss, som tidigare var rädd för kontakt med det motsatta könet, blev efter viss träning en i gänget. Han var ute varje kväll och trixade hem kvinnor. 

Ja, trixa är ordet. Negga, alltså gör henne osäker med en lite taskig komplimang (“du har ett lika förtjusande överbett som Snurre Sprätt”). Ge uppmärksamhet till hennes polare så börjar hon tävla om din. 

The game blev ett reportage om Neil Strauss personlighetresa till att knulla sig blå, men också en manual. 

Kanske är det den taffliga översättningen, men jag rodnar vid meningar som “guiden till hur man får sätta på tjejer”. Läser jag relationsspalten i ett gammalt nummer av tidningen Slitz?

Det blir uppenbart att både Strauss och hans vapendragare mår illa av sin livsstil. 

Men publiken lät sig förföras och förfäras. The game sålde i 2,5 miljoner exemplar. 

Under 00-talet syntes killar dra runt i glitterboa och cylinderhatt på krogarna (det kallas för peacooking, att synas genom ett knäppt val av plagg). Kvinnor kallas för “targets”, mål. Mystery tipsar Neil Strauss om hur man övertalar kvinnor som ångrar sig i sista stund. 

Mystery driver fortfarande kurser, men i en intervju med Buzzfeed News påstår han att han ångrar mycket som han kläckte ur sig i den där boken. 

Själv mötte jag den ädla konsten när jag 2017 besökte Nordic Mens Gathering, ett mansläger där filosofen och artisten Alexander Bard var ett av huvudnumren. Under en bisarr kurs fick jag lära mig hur man framstår som gruppens alfa – vi skulle visa vem som var bäst på kasta pappersplan, samtidigt som vi förolämpade varandra. 

Detta då kvinnor, enligt kursen, dras till dominanta män. Kvinnor försöker förresten hela tiden testa män, för att se om de är alfa eller våp. 

Kanske rör jag mig i fel miljöer. Men jag har inte stött på den typen av spel mellan könen sen högstadiet. Och inte saknar jag det. 

Det är lätt skratta åt moderna Pick Up artists, men uppenbarligen tror sig många kunna dra nytta av råden. Så har Pick Up-artismen dött?

Nej, men fått ett nytt sällskap. Du hittar raggningskonstnärerna i de hörn av internet som kallas för manosfären. Ofta samsas de med killar som anser att män far illa av vårt feminiserade samhälle (Red Pill-rörelsen) och de som helst inte vill ha med kvinnor att göra (Men Going Their Own Way). 

På reddit-forumet r/seduction förklarar en av de just nu hetaste trådarna varför kvinnor är skeptiska mot “snälla killar”: eftersom kvinnor av egen erfarenhet ser snällhet som ett sätt att manipulera. 

2018 dödade en man tio personer i Toronto med sin lastbil. Världen lärde sig ett nytt ord: Incels. Män som har kommit fram till att de är fula, genetiskt underordnade och aldrig kan få sex, hur många böcker de än läser. Lika bra att gå till attack 

Självhjälpsgurun Jordan B Peterson gav förklaring: 

– Han var arg på Gud för att kvinnor avvisade honom. 

Han tillade att det fanns en lösning:

– Botemedlet mot det är framtvingad monogami. Det är faktiskt därför monogami uppstår. 

Peterson förtydligade senare. Han vill inte införa tvångsäktenskap. Bara att samhällets normer ska uppmuntra till en partner per skalle. Jordan Peterson och hans vapendragare verka mena att sexualiteten är en farlig kraft som måste låsas in. 

Inte för att Pick Up-miljöer och Raw Man-evenemang heller är ett under av sund macho. 

I kölvattnet av metoo twittrade Alexander Bard: “Efter #metoo är det inne för kvinnor med en pryd look, diskret sminkning och platta skor.

Men så snart kvinnor vill ha mäns uppmärksamhet igen kommer de komma tillbaka med långt hår, tung sminkning och högklackat. Inget nytt under solen. Sex är alltid stort!”

Författaren pungade ut för en kurs med raggningsgurun Mystery. Strauss, som tidigare var rädd för kontakt med det motsatta könet, blev efter viss träning en i gänget. Han kunde röra sig ute varje kväll och trixa hem kvinnor

Även under manslägret hörde jag uppfattningen att feminismen lockar kvinnor för att de inte blivit knullade tillräckligt. En man som bär på de idéerna är inte många steg från att bli en full blown incel när köttmarknaden tryter. 

Tio år efter The Game släppte Strauss The truth. Han gjorde upp med vad han nu beskrev som ett sexmissbruk. Jakten hade alltid handlat om hans pissiga självförtroende. 

Det han jagade var makten över kvinnor, förklarade han, en konsekvens av att ha vuxit upp med en narcissisk mor.

Och Strauss är inte den enda som plockat av sig påfågelhatten.

Pick up-artisten Roosh V (ja, de hade alla töntiga artistnamn – Strauss kallades för Style) ägnade sin karriär åt att skriva om hur man “bangar” i olika länder. Han skrev även att våldtäkt som inte sker offentligt borde legaliseras (en text han hävdar är satir). 

I dag är Roosh ortodoxt kristen, fördömer sex utanför äktenskapet och förkastar sin tidigare livsstil. 

– Jag tror att Gud har satt upp regler för människan för att hindra män som mig själv från att ligga med kvinnor i all evighet som en hund, eller göra annat som är vanligt i djurriket, och det tog mig “bara” fyrtio år att förstå det.