Pensionskris: Här är vinnare och förlorare
När den allmänna pensionen inte räcker tvingas facken ta allt större ansvar för de äldres försörjning. ”Tjänstepensionen är inte längre grädden på moset. Den är skyddet mot fattigdom”, säger Folksams pensionsexpert Håkan Svärdman.
Arkivbild.
De 65-åringar som pensionerade sig i början av 2000-talet fick 61 procent av sin slutlön i allmän pension.
2022 hade den siffran krympt till 44 procent.
När den allmänna pensionen inte räcker har framför allt LO-förbunden inom industrin valt att ta saken i egna händer. I avtalsrörelse efter avtalsrörelse har de avstått från en del av sina löneökningar, för att i stället avsätta mer pengar till tjänstepensionen.
– Hade vi hade väntat på att politikerna skulle lösa problemet hade vi lämnat medlemmarna i sticket, säger Aleksandar Srndovic, ordförande för Pappers avdelning 68.
Läs också: Industriarbetaren Lars-Åke får 43 000 i pension – städaren Anneli får 18 000
10 procent av lönen till pension
I dag får arbetare vid pappersbruk, stålverk och gruvor inbetalningar till tjänstepensionen som motsvarar uppemot 10 procent av lönen. Arbetare i verkstadsindustrin får drygt 7 procent.
För LO-förbund med lägre löner har det varit svårare att avstå lön till förmån för pension: Medlemmarna behöver varenda krona här och nu.
Men därtill har flera fack, bland dem Kommunal, varit skeptiska till att bygga ut tjänstepensionen av ideologiska skäl. Pension är statens ansvar, har de resonerat. Tjänstepensionen ska bara vara grädden på moset.
Sari Wonsell, pensionsexpert vid fackförbundet Vision, utvecklade det här synsättet i Arbetet 2018:
”Vi vill inte öka avsättningen till tjänstepensionen för att rädda en sjunkande allmän pension. Staten och politiken får inte snegla mot tjänstepensionen och tänka att den ska rädda situationen.”
”Kan vi stå för detta inför de unga?”
Den här linjen har dock visat sig svår att hålla. Fack efter fack har hakat på pensionsracet. Handels, ett förbund med relativt låga löner, avstod en del av löneökningen redan i avtalsrörelsen 2017 för att förstärka pensionen för butiksanställda och lagerarbetare.
”Kan vi avstå från att sätta av mer till pensionen? Kan vi stå för det inför dem som nu är i 20-årsåldern?” frågade sig dåvarande avtalssekreteraren i Hotell- och restaurangfacket Per Persson i Arbetet hösten 2018, varpå hans förbund följde Handels exempel.
Fastighets har på senare tid slutit avtal som gör att medlemmarna kan spara sin semesterersättning till pensionen.
Skeptikerna hakar på
Sari Wonsell, pensionsexpert vid fackförbundet Vision.
Vision och Kommunal – två förbund som alltså har betonat att pension är statens ansvar, inte parternas – pekar idag med stolthet på att de har förhandlat fram kraftigt förbättrade pensioner för anställda i kommuner och regioner.
– I det nya avtalet, som gäller från 2023, har pensionsavsättningarna höjts från 4,5 procent till 6 procent, och pensionen tjänas in från första anställningsdagen, säger Sari Wonsell vid Vision.
Tjänstepensionerna står för en allt större del av de äldres försörjning. 2022 svarade tjänstepension för 29 procent av all pension som betalades ut.
Den andelen ökar stadigt. För industriarbetare som är unga i dag kan tjänstepensionen komma att stå för halva pensionen, eller ännu mer.
”Vi ligger många år efter”
Samtidigt finns stora LO-grupper som inte har avsatt mer pengar till tjänstepensionen, och fortfarande bara har den ”vanliga” tjänstepensionen för privatanställda arbetare. Hit hör bland andra Transports medlemmar (med undantag för flygtekniker) och Kommunals medlemmar hos privata arbetsgivare.
– Min bild är att Transport historiskt har haft synsättet att staten ska ta hand om pensionerna. Och det har inte rests krav på ökad pensionsavsättning på våra avtalskonferenser och avtalsråd, säger Transports avtalssekreterare Peter Winsten, som fortsätter:
– Jag tror att det på sikt hade varit bra med ökad avsättning till pensionen. Vi ligger ganska många år efter andra förbund. Men kom ihåg att de har fått betala för att bygga ut tjänstepensionen, arbetsgivarna har inte bjudit på det.
”Min bild är att Transport historiskt har haft synsättet att staten ska ta hand om pensionerna” säger Transports avtalssekreterare Peter Winsten.
Läs också: Så kan du som arbetare med låg lön gå i pension tidigare
Olika vägval
LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä ser de växande skillnaderna i pensionsvillkor mellan LO:s medlemmar som resultat av olika vägval.
– I processindustrin valde man tidigt att avsätta pengar till pension för att det är svårt att orka jobba till den vanliga pensionsåldern i de branscherna. Andra grupper, som undersköterskor, har i stället fler semesterdagar när de blir äldre. Det fina i vår modell är att varje förbund, varje avtalsområde kan göra sina prioriteringar.
Men Folksams pensionsexpert Håkan Svärdman ser utvecklingen som problematisk.
– De fackförbund som ökar avsättningen till tjänstepensionen gör stor nytta för medlemmarna. Problemet är att vissa yrkesgrupper inte har ekonomiska möjligheter att hänga med. Samtidigt som en växande grupp av anställda saknar tjänstepension.
Sari Wonsell ser tecken på att politikerna lutar sig tillbaka och låter utbyggda tjänstepensioner kompensera för fallande allmän pension. Alltså just det som Vision varnade för 2018.
Håkan Svärdman, Folksams pensionsexpert
Det här skiftet i ansvarsfördelning har redan fått full effekt, enligt Håkan Svärdman.
– Tjänstepensionen är inte längre grädden på moset. Tjänstepensionen är skyddet mot fattigdom.
