A-kassan ”inget skyddsnät” för egenanställda
Antalet egenanställda har minskat drastiskt i sviterna av pandemin. Samtidigt som a-kassan stärks för traditionellt anställda är deras skydd fortsatt svagt. En nöt som är för svår att knäcka för svensk lagstiftning.
– Vi är många som faller mellan stolarna. Jag kan inte vända mig till a-kassa för företagare, för jag har inget företag. Och jag anses för självständig som anställd. Så man är helt utan trygghetssystem, säger koreografen Amanda Apetrea.
Hon är anställd i ett egenanställningsbolag som styrs av konstnärerna själva, Interim Kultur.
När Unionens a-kassa, dit hon tillhör, ville granska hennes självständighet slutade hon att söka ersättning. Nu funderar hon på att gå ur.
Men hon tycker läget är förvirrande. I somras kom en dom från förvaltningsrätten där hennes kollega i samma bolag överklagat a-kassans beslut. Och kollegan fick rätt i förvaltningsdomstolen.
Amanda Apetrea tycker ändå att hon är priviligerad. Hon kan fortfarande leva på dansen.
Hon får pengar från Kulturrådet och Konstnärsnämnden. Hon har en inneboende som betalar halva hyran. Inga barn.
– Man får räkna om, att pengarna ska räcka två månader i stället för en. Jag klarar mig just nu, men man blir rädd. Det har ju varit ett skyddsnät. Folk som har barn och lever med en annan konstnär till exempel, där är det ju kört, där gapar kylskåpen tomma.
Enligt egenanställningsföretagen är det en grupp som under åren ständigt växt.
Tills nu, när pandemin slog till. På det största bolaget, Frilans Finans, har antalet egenanställda sjunkit med 31 procent under första halvåret 2020. I antal är de nu närmare 3 500 färre.
– Egenanställningsbranschen har drabbats hårt. Det ställer frågor kring egenanställdas sociala skyddsnät på sin spets och gör det än mer olyckligt att det inte finns en fungerande a-kassa. Beslutsfattare tycks förringa den uppdragsbaserade arbetskraftens bidrag till det svenska samhället, säger Stephen Schad, ordförande för Egenanställningsföretagen och vd för Frilans Finans.
För trots ännu en statlig utredning om en moderniserad a-kassa från i somras, trots en pandemi som lett till en mer generös a-kassa, trots en höstbudget som lovat att de generösare villkoren blir kvar i två år, står de egenanställda och skvalpar i ovisshet.
– Lagstiftaren har tittat på det här vid ett flertal tillfällen, och kommit fram till att det är för komplicerat för lag. Det blir i stället en fråga för rättspraxis att dra gränserna. Och eftersom varje fall kan se lite olika ut är det svårt att säga något generellt, säger Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa.
Hon säger att egenanställningsbolaget egentligen inte spelar roll för en bedömning.
Det som ska slås fast är om den sökande är att betrakta som anställd eller företagare. Uppdragstagare finns inte.
Och det som vägs in i bedömningen är hur självständig uppdragstagaren är i förhållande till uppdragsgivare.
Hur många uppdragsgivare man har. Hur bunden man är till uppdragsgivarens övriga verksamhet. Det vill säga, hur likt eller olikt uppdraget är en anställning.
Och det går inte att på förhand få något besked om var den sökande hamnar.
Det här har ju pågått länge nu. Blir det någon praxis från domstolarna som ju kommer fram till olika slutsater?
– Jo, hur tungt de olika kriterierna väger har ju utkristalliserats i praxis. Som att antalet uppdragsgivare är tungt. Har man många anses man ha liten bundenhet till uppdragsgivare. Då liknar man mer en egenföretagare.
Bör en uppdragstagare vara med i a-kassa?
– Absolut. Även om man blir klassificerad som företagare kan man ha rätt till ersättning, om man lägger ner sin verksamhet tillfälligt eller definitivt. Det är ju fyllnadsersättningen man inte har rätt till.
Men många anser ju att de inte kan lägga ner, då försvinner de från sin marknad?
– Visst, men det är som för vilken företagare som helst. Det handlar om en rättvisa mellan företagare. Skulle ersättning tillåtas som utfyllnad i ett mindre lönsamt företag blir det en snedvriden konkurrens mellan företagare. Det vill man inte från lagstiftarens håll. Det är därför företagare har något striktare regelverk i arbetslöshetsförsäkringen än anställda.
För koreografen Amanda Apetrea blir frågan delvis existentiell. Hon vill inte ha ett företag.
– Det blir ju ett jobb vid sidan av konsten, det är ju så mycket att hålla på med. Man balanserar mellan vad man tror på och vad jag behöver kastas in i för att det ska fungera.
Unionens a-kassa har överklagat domen om Amandas Apetreas kollega, hon som nu fick rätt till ersättning från a-kassan.
Det här är egenaställning
• Många uppdragsgivare vill bara anlita F-skattare. Därför ansluter sig frilansare som utför tillfälliga uppdrag med A-skatt till egenanställningsföretag (till exempel Frilans finans eller Cool Company).
• Företaget fakturerar uppdragsgivarna mot provision, redovisar arbetsgivaravgifter, gör skatteavdrag och betalar sedan ut resten av pengarna som lön till frilansaren.
• Juridiskt innebär det att frilansaren är anställd hos egenanställningsföretaget, som då också är den
juridiska uppdragstagaren gentemot kunden.
Källor: Skatteverket, Frilans finans