1. Handsättare

Möjligheten till mekanisk massproduktion av texter föddes i mitten av 1400-talet med Gutenbergs tryckpress. Tekniken förfinades över tid men grundkonceptet – utbytbara typer av bly – förblev detsamma i århundraden. Först den 10 april 1978 trycktes Dagens Nyheters sista förstasida i bly, därefter tog fotosättarna och reprotekniken över. 

I dag är sättningsarbete som regel helt digitaliserat, med högre hastighet och mindre blyförgiftning som följd.

2. Växeloperatör

I telefonins barndom bemannades växelcentraler av mindre arméer anställda – unga kvinnor dominerade kraftigt – som såg till att samtalen hamnade rätt. Den som var välbeställd nog att ha en telefon i hemmet kom direkt till växelcentralen när hen lyfte luren, och bad helt enkelt operatören att koppla vidare till en specifik person. 

1889 uppfann dock amerikanen Almon Strowger det som skulle bli början till slutet för växeloperatörernas storhetstid – en telefon med en nummerskiva som gjorde att uppringaren kunde slå en specifik kod (i dag känt som ett telefonnummer) och komma direkt till mottagaren. Men fortfarande på 1940-talet var växeloperator ett vanligt förekommande yrke.

3. Ponnyexpressryttare

Mytomsusade ponnyexpressen existerade bara i 18 månader men var då det snabbaste sättet att skicka brev från USA:s civiliserade östkust till vilda västern. Ponnyexpressens ryttare tillryggalade närmare 300 mil på tio dagar och bytte till utvilade hästar på särskilda skjutsstationer. 

Bara tio veckor efter att ponnyexpressen sett dagens ljus godkände USA:s kongress finansieringen för den första transkontinentala telegraflinjen. Den 26 oktober 1861 skickades det första meddelandet från San Francisco till New York och samma dag upplöstes ponnyexpressen. 

4. Biografmaskinist

Det finns fortfarande enskilda biografer som visar fotografisk film projicerad från celluloidrullar, men 95 procent av världens biografer är digitaliserade. Biografmaskinist var tidigare ett yrke som krävde stor hantverksskicklighet – om filmrullen gick av var du tvungen att snabbt skarva ihop den innan publiken blev upprörd.

I dag är det ungefär lika komplicerat att starta en visning som att hantera popcornmaskinen – och biografanställda gör ofta bägge delarna.

5. Kägelpojke

Folknöjet bowling var länge beroende av lågavlönat manuellt arbete. Kägelpojkar rensade käglorna som slagits omkull, reste dem mellan omgångar och rullade tillbaka kloten till spelarna. 

Först 1946 presenterades en fungerande automatisk kägelresningsmaskin på det amerikanska bowlingförbundets kongress – en strike för teknikutvecklingen.