Det finns bra sätt att förbereda sig på en eventuell olycka på din arbetsplats. Bild: Johanna Magoria

1. Tänk efter före

Gå igenom vilka akuta händelser som kan inträffa på jobbet. Har ni till exempel farliga maskiner eller kemikalier som kan orsaka olyckor? Riskerar ni att drabbas av hot och våld?

Ta också med akuta sjukdomsfall som hjärtinfarkt, astmaanfall och insulinkänningar i bedömningen. Företagshälsovården kan ofta hjälpa till med riskbedömning och planering av vilken beredskap ni behöver. 

2. Organisera er

Det ska vara tydligt vem som gör vad på arbetsplatsen om olyckan är framme. Vem tar hand om den skadade eller sjuka? Vem ringer ambulans? Vem informerar anhöriga och organiserar krisstöd för anställda?

Se till att planerna hålls uppdaterade, liksom listorna med kontakt­uppgifter till anhöriga, och att alla vet vilka uppgifter de har.

3. Håll koll på utrustningen

Utrustning för första hjälpen ska finnas lättillgänglig på jobbet. Vilken utrustning som krävs varierar beroende på riskerna.

Tryckförband och lindor för att stoppa blödning är vanligt, liksom ögon- och nödduschar. Kontrollera regelbundet att inget tagit slut och att allt fungerar och är fräscht.

4. Hjärtstartare

Arbetsmiljölagen säger att det ska finnas kunskap och utrustning för första hjälpen, men inte vilken utrustning det gäller. Lagen kräver alltså inte att det finns hjärtstartare på jobbet, men det är något man bör överväga.

År 2018 rapporterades runt 9 000 oväntade hjärtstopp i Sverige och chansen att överleva ökar markant om hjärtstartare används.

5. Gå utbildningar

Kunskaper är A och O i ett pressat läge, och de är en färskvara. Föreskrifterna säger att det ska finnas tillräckligt många på arbetsplatsen som kan ge första hjälpen, men inte exakt hur många det är.

Se till att tillräckligt många på jobbet går kurser i första hjälpen och hjärt-lungräddning regelbundet. Det räcker inte med ett enstaka tillfälle för att hålla kunskaperna levande. Se också till att alla, även vikarier och praktikanter, vet vilka som kan ge första hjälpen.

6. Upp på väggen

Vid en akut händelse är det lätt att få panik och glömma sådant man egentligen vet. Tydliga anslag på arbetsplatsen ska därför ange var utrustning för första hjälpen finns, vem som kan ge första hjälpen, telefon­nummer till larmtjänst och taxi samt adressen till arbets­platsen.

Checklista för första hjälpen

• Har riskbedömningar gjorts?
• Finns beredskap och rutiner för första hjälpen? Känner alla anställda till dem?
• Finns rätt utrustning, och fungerar den?
• Finns tillräckligt många personer med utbildning i första hjälpen? Får de regelbunden utbildning?
• Finns tydliga anslag med information om utrustning, vem som kan ge första hjälpen, larmnummer och arbetsställets adress?
• Finns organisation och kunskap även för krisstöd?
• Finns rutiner för att omedelbart anmäla allvarliga händelser och tillbud till Arbetsmiljöverket?

Källor: Arbetsmiljöverket, 1177, Prevent

Lär dig rädda liv med HLR

Om en person blir medvetslös och inte andas normalt ska ambulans tillkallas och hjärt-lungräddning (HLR) inledas.

 • Kortfattat består HLR av 30 kraftfulla tryck på bröstkorgen följt av två inblåsningar av luft i munnen. Detta upprepas tills ambulans och/eller hjärtstartare finns på plats.
• 1177 har ett kort filmklipp på sin hemsida som visar hur du gör. Det finns också kostnadsfria appar att ladda ner till mobilen. 
• Gå gärna en utbildning. Det finns gratisvarianter, till exempel hos Röda korset.
• Var inte rädd att göra fel. Vid hjärtstopp är det bråttom att komma i gång med hjärt-lungräddning. Det är alltid bättre att göra något, än att inte försöka alls. 

Enkät: Hur sprids kunskap om första hjälpen på ditt jobb? Har du varit med om en akut situation där första hjälpen har behövts?

Enkät: Mårten Nilsson

Lars-Göran Niemelä huvudskyddsombud under jord på LKAB

– Alla som jobbar under jord går en endagsutbildning i första hjälpen, bland annat om hur man gör förband och hur hjärtstartaren används. Man går om utbildningen med några års mellanrum.

– Jag har inte behövt ge första hjälpen själv, men en kollega skadades när jag just hade gått av nattskiftet. Det vi hade lärt oss fungerade i praktiken. En arbetskamrat larmade medan andra hjälpte den skadade.

Jim Coldenberg snickare på Peab, Gällivare

– Vi är nästan tvungna att kunna första hjälpen, det är mer och mer ett krav i mitt jobb. Jag har gått en utbildning, men det är länge sedan nu. Jag skulle gå om den i våras, men just då kom corona så kursen ställdes in.

– Jag har inte varit med om något tokallvarligt, tack och lov. Men en gång fick jag lägga tryckförband på en arbetskamrat som hade skurit sig, för att blodet inte skulle spruta medan han åkte in för att sy.

Nathalie Gustafsson lokförare och skyddsombud på MTR Pendeltågen

– Vart annat eller vart tredje år ska vi gå en kurs i hjärt- och lungräddning. Har man inte gått kursen förlorar man sin behörighet som förare. Det var snart tre år sedan för min del, så jag ska gå den igen. Fast skulle någon få hjärtinfarkt skulle jag allra först ropa ut i tåget och fråga om det finns någon som är sjukvårdskunnig.

– En gång fick jag sitta med en person som hade fallit ihop, men ambulansen kom fort. Det var visst ett bråck i magen, så jag hade inte kunnat göra någonting.