Tiktok ser dig

ESSÄ. Känslan av att vara iakttagen är dystopigenrens främsta signum.

I Orwells roman 1984 är det Storebror som ser oss, i Moores serie­roman V for Vendetta finns det en kamera på varje stolpe och i Kubricks film 2001 – ett rymdäventyr tycks det vara omöjligt att undvika superdatorn HAL:s röda lins.

I verklighetens 2020 kommer övervakningshotet från en mobilapp där generation Z-kidsen mimar till topplistehits.

Att Donald Trump, mitt i en brinnande pandemi/upplopps/massarbetslöshetsapokalyps, skriver under en presidentorder för att förbjuda Tiktok är symtomatiskt för den notoriskt självupptagne världsledaren.

Tiktok, om du inte känner till den, är den kinesiska mobil­appen som på rekordtid seglat upp som ett av världens största sociala medier.

Harmlöst, menar vissa. En trojansk häst i knät på det kommunistiska partiet, protesterar USA:s republikanska politiker. Att Tiktok-användare mobiliserade för att sabotera Trumps kampanjmöte i Tulsa, Oklahoma, kan vara en anledning till att sång och dans-appen plötsligt hamnade i dokusåpepresidentens skottlinje.

Trots att det inte finns några hårda bevis som styrker tesen och Tiktoks utvecklare, kinesiska teknikföretaget Bytedance, bedyrar att de inte är det kommunistiska partiets knähund finns det fog för oro.

Kina har en om inte stolt så åtminstone lång tradition av att övervaka sina medborgare.

Problemet är inte så mycket Tiktok som det stall av trojanska hästar som redan huserar i våra telefoner. Att våra privatliv arkiveras i enorma databaser är den eftergift vi gör för att våra liv ska bli aningen bekvämare

I en artikel i The Atlantic kallar Ross Andersen Kina för den första övervakningssupermakten.

Med över 170 miljoner övervakningskameror, ett hyperavancerat ansikts­igenkänningssystem och ett socialt kreditsystem – där du får fler sociala fördelar om du är en partilojal medborgare – har Kina blivit en Orwellsk supermakt.

För att förstå Kinas system behöver vi blicka tillbaka på det fängelsekomplex som filosofen Jeremy Bentham designade i slutet av 1700-talet.

Konstruktionen som han döpte till Panoptikon var utformad med ett högt vakttorn i mitten med total utsikt över cellblocken som slöt sig som en halvcirkel runt tornet. Det fanns två syften med detta: att kunna övervaka alla intagna samtidigt; och att få de intagna att tro att de var observerade – oavsett om de var det eller ej – och få dem att anpassa sitt beteende därefter.

Kinas högteknologiska övervakningssamhälle har lyckats med bedriften att få majoriteten av medborgarna att uppskatta statens panoptiska blick.

I stället för att leta fram ditt pass när du ska resa kan du använda ansiktsigenkänningen, och om du har tillräckligt hög social kredit behöver du inte betala depositionsavgift när du hyr bil.

Men vad har något av det här att göra med en app där ungdomar låtsas sjunga med till Savage av Megan Thee Stallion? Allt och inget.

Cambridge Analytica lärde oss att Facebook har en enorm kapacitet att tjuvkoppla demokratiska val, och innan dess visste vi att You­tubes rekommendationer leder oss rätt ner i radikaliseringens kaninhål.

Även om lejonparten av Tiktok består av ungdomar som våldför sig på koreografi så samlar Bytedance in drösvis med information om dig för att kunna anpassa appen efter dina preferenser.

Det är så algoritmbaserade system gör för att hala in konsumenter och mjölka dem som ett mänskligt Matrix-batteri. I The age of surveillance capitalism skriver Shoshana Zuboff att algoritmerna bryter ner den mänskliga erfarenheten till ett slags kommersiellt råmaterial i syfte att förutspå våra impulser innan vi själva har uppfattat dem.

Det är inte tekniken i sig som är skadlig utan hur den används. Eller snarare: vems syften den tjänar. Samtidigt som ansiktsigenkänningen är en bekvämlighetsfaktor för flera av Kinas invånare utgör den ett direkt hot mot andra.

I synnerhet för den muslimska minoriteten uigurer i Xinjiang: Där används övervakningen inte för att skydda utan förfölja. Kameror registrerar när uigurer lämnar sina hem, hur mycket el de förbrukar och hur långt de färdas.

Att Tiktok-användare mobiliserade sig för att sabotera Trumps kampanjmöte i Tulsa, Oklahoma, kan vara en anledning till att sång och dans-appen plötsligt hamnade i dokusåpepresidentens skottlinje

En uigur som odlar skägg, tar bakvägen när hen lämnar sitt hem eller besöker moskén lite för ofta riskerar att bli tvångsdeporterad till ett enormt läger där hen programmeras om för att bli mer ”som folk”.

Problemet är inte så mycket Tiktok som det stall av trojanska hästar som redan huserar i våra telefoner. Att våra privatliv arkiveras i enorma databaser är den eftergift vi gör för att våra liv ska bli aningen bekvämare.

Om du oroar dig för att Tiktok övervakar dig ser du inte skogen för alla träd. Än mindre övervakningskamerorna som skymtar fram bakom löven.