Teknikföretagen: Lös vårdens ”skyhöga” lönekrav med engångsbelopp
Trots coronakrisen står facken inom industrin fast vid kravet om lönelyft på 3 procent. Bland Kommunals medlemmar är förväntningarna mycket högre än så – vilket bekymrar industrins arbetsgivare.
Förhandlingarna om anställningsskydd och kompetensutveckling tar just nu all tid för de stora fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna.
Men redan den 31 oktober löper avtalen om löner och övriga villkor ut för de anställda i industrin, liksom i kommuner och regioner.
Fack och arbetsgivare inom industrin börjar förhandla om nya avtal den 1 oktober, och den här gången kommer förhandlingarna att ledas av opartiska ordföranden, OpO, redan från första dagen.
Mot bakgrund av coronakrisen har Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl sagt att ett bud helt utan löneökningar kan bli aktuellt.
Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin nämner inga siffror, men säger:
– Läget är bekymmersamt, med stigande arbetslöshet, det största bnp-raset sedan 1930-talet och enorma stödpaket till företagen runt om i världen.
En särskild svårighet är att anställda i många företag fortfarande är korttidspermitterade.
– Att höja lönerna i det läget är i praktiken att skicka en faktura till finansminister Magdalena Andersson, säger Tomas Undin.
Men facken inom industrin står fast vid kravet om löneökningar på 3 procent, trots att det formulerades före coronakrisen.
– Vi ser långsiktigt på lönebildningen. Vi vill att den ska vara en stabilisator i svensk ekonomi. Löneökningarna ska inte rusa iväg i goda tider, men inte heller rasa i svåra tider, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Höstens avtalsrörelse, som berör närmare tre miljoner anställda, utspelas i ett läge med extrema skillnader mellan olika branscher.
Besöksnäringen har tappat en stor del av efterfrågan, medan exempelvis läkemedelsindustrin arbetar under högtryck och sjukvården är hårt belastad
– Det här visar hur viktig märkessättningen är. Även de som inte har marknadens vindar i ryggen ska ha rimliga löner, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Kommunal står utanför LO:s samordning i årets avtalsrörelse. Övriga LO-förbund accepterade inte kravet att Kommunals yrkesutbildade medlemmar ska få större löneökningar än övriga anställda.
Under coronapandemin har anställda inom vård och äldreomsorg hyllats för sina insatser, och inom Kommunal har förväntningarna på lönelyft nu höjts ytterligare.
– Förväntningarna från medlemmarna är skyhöga. Men även politikerna och allmänheten väntar sig förbättringar för de anställda på våra områden, säger Johan Ingelskog, chef för Kommunals avtalsenhet.
– Ingen kan längre säga emot att våra yrkesutbildade medlemmar måste få mer. Och pandemin har visat att vi måste få trygga anställningar i äldreomsorgen.
Anställda i vården har ”gjort fantastiska insatser under pandemin”, säger SKR:s förhandlingschef Niclas Lindahl.
– Det gör att löneförväntningarna, som var höga redan tidigare, ökar ytterligare. Samtidigt är arbetslösheten hög, och då krymper skatteintänkterna i kommuner och landsting. Där har du vårt dilemma.
De stora skillnaderna mellan olika delar av arbetsmarknaden bäddar för ökad kritik mot att löneökningarna inom industrin ska styra löneutvecklingen även för övriga grupper.
Mot den bakgrunden har Teknikföretagen synpunkter på hur Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, ska hantera förväntningarna från de anställda inom vården.
– Det är helt klart att de har gjort extraordinära insatser, säger Tomas Undin. Men det handlar om insatser under en begränsad tid. Belöningen för det måste lösas genom engångsbelopp.