Förbund kritiska till förändring av fackligt bistånd

– Det är en stökig process. Lite forcerad, säger Lena Persson på fackförbundet Livs som är ansvarig för förbundets globala frågor. 

Förbundet har fem projekt och det är oklart hur dessa berörs när den fackliga biståndsorganisationen Union to Union ska omorganiseras. Men Livs och flera andra fackförbund som nu tvingas stryka projekt reagerar. 

Peter Hellberg, ordförande i Union to Unions styrelse, svarar på kritiken.  

– Det här är en extremt jobbig process för oss alla. Det är inte kul att behöva skära i projekt när vi vet hur stort behov det finns, säger han.

Peter Hellberg uppger att det finns en bred diskussion och att varje fackförbund argumenterar för sina projekt.

– Det är en process vi måste gå igenom men vi i styrelsen är säkra på att vi kommer att få en bättre projektsammansättning efteråt, säger han. 

Sida, som delfinansierar Union to Union, har krävt en kraftig bantning av antalet länder där facken bedriver biståndsprojekt.

I dag har Union to Union hundra projektländer och avsikten är att halvera dessa.

Ett av fackförbundet IF Metalls projekt, tillsammans med globala facket Industriall och andra industriförbund, handlar om att stärka facken och jobba för ökad jämställdhet i Thailand och Filippinerna.

De har nu fått kravet att ta bort ett av länderna från projektet.

– Vi tycker att det är helt fel att ta bort ett av länderna. Det hade varit mycket bättre om Union to Union sagt att vi var tvungna att spara till exempel en miljon och att vi själva hade fått komma med ett förslag på hur det skulle göras, säger Glenn Abrahamsson.

Han har dock förståelse för att antalet projekt måste minska.

Under 2021 och 2022 har Union to Unions anslag sänkts med 4,5 procent, motsvarande 15 miljoner kronor. 

– Då är nödvändigt att dra ned, säger han.

Sida har länge haft krav på att facken ska minska antalet projektländer, men det är Glenn Abrahamsson kritisk till.

– För mig spelar det ingen roll hur många länder det är. Det är kvaliteten som är det viktigaste. Ett projekt som omfattar två länder behöver inte vara bättre än ett med tre länder. Det viktiga är att det är kvalitetssäkrat.

Utöver sänkta anslag och krav på att halvera antalet projektländer ska Union to Union se över ett 20-tal regionala projekt och utöka samarbetet med fackliga biståndsorganisationer i andra länder.

Det ska också bli möjligt att använda överblivna pengar för att inleda samarbeten med organisationer som inte är fackliga.

Styrelsens ordförande Peter Hellberg säger att Sida har påpekat att Union to Union har många projektländer. 

– Det har vi talat om i flera år i styrelsen och konstaterat att det är inte så man ska jobba om man vill vara effektiv och spetsig. Vår ambition sedan tidigare har varit att minska antalet länder, säger han. 

Att antalet projektländer är så många beror också, enligt honom och Union to Unions kanslichef Sofia Östmark, på att det finns flera regionala projekt.

Om det till exempel hålls ett möte i Latinamerika där representanter från många länder deltar så kommer varje land att räknas in som ett projektland trots att det endast har varit en deltagare på ett möte. 

– Det ger en lite skev bild av avtalet projektländer, säger Sofia Östmark.

I maj fattade styrelsen beslut om inriktningen att minska antalet länder. I början av juli ska Union to Unions styrelse ha ännu ett möte och då ska det bestämmas vilka projektländer som ska vara kvar.