Inställt ILO-möte: ”Ett förlorat år”
I dag skulle tusentals delegater från hela världen samlats för ILO:s arbetskonferens i Genève. Men Nationernas palats gapar tomt sedan pandemin stoppat mötet.
– Det känns jättekonstigt att inte vara där, säger TCO:s chefsjurist Lise Donovan.
I vanliga fall sjuder korridorer, konferensrum och kaféer i Nationernas palats av aktivitet.
FN-organet ILO:s årliga arbetskonferens samlar fack, arbetsgivare och regeringar från närmare 190 länder och de två veckorna är tempofyllda.
– Det är otroligt arbetskrävande och man sover mycket mindre än normalt. Men det är också fantastiskt kul. Det ger positiv energi att se den fantastiska kraften i den fackliga rörelsen, säger TCO:s chefsjurist Lise Donovan.
De frågor som skulle ha avhandlats – däribland en diskussion om ett nytt lärlingssystem – har flyttats till nästa års dagordning. Och de administrativa hjulen fortsätter snurra, om än långsammare än vanligt.
– Men det som är värre är att den årliga granskningen av konventionsöverträdelser inte blir av, säger Lise Donovan.
Granskningen av vilka länder som brutit mot konventionerna leder fram till det som brukar kallas ILO:s svarta lista. De regeringar som väljs ut kallas till Genève för att förklara sig.
– Det finns ett större utrymme för de som vill bete sig illa mot fackliga företrädare och organisationer nu när världen vänder blickarna inåt. Ett år går förlorat, säger Lise Donovan.
Även Oscar Ernerot, ombudsman på LO:s internationella enhet, är bekymrad.
– Det blir som en lucka i övervakningsmekanismen. Det betyder att företag och stater som beter sig illvilligt kan fortsätta med det ett år till utan att behöva ställas inför skranket, säger han.
Dessutom pekar Oscar Ernerot på att beslutet om ny ILO-styrelse, där Sverige stod på tur för att ta den ordinarie nordiska platsen, också skjuts upp ett år.
– Det tycker vi är negativt för regeringen hade aviserat tillsättningen av ett arbetsmarknadsråd. Det hade lett till större möjligheter till inverkan både för oss och arbetsgivarna, så det är synd. Det hade också ökat möjligheten att driva på för Global deal inom ILO.
Thomas Janson, som jobbar med ILO-frågor på arbetsmarknadsdepartementet, säger att det var klokt att ställa in arbetskonferensen på grund av coronakrisen.
– ILO:s främsta styrka är att man kan samla världens regeringar, arbetstagare och arbetsgivare till gemensamma uppfattningar när det finns stora utmaningar. Det gjordes efter världskrigen och även efter finanskrisen för ett decennium sedan. Det går världen miste om nu när man inte kan samlas, säger han och hoppas att digitala möten kan ersätta de fysiska möten som nu inte blir av.
På Svenskt näringsliv säger arbetsrättsjuristen Ola Brinnen att det i nuläget hade varit svårt att ägna det internationella arbetet den uppmärksamhet det förtjänar.
– Det har varit fullt fokus på coronalagstiftning här hemma.
Samtidigt tror han inte att pandemipausen kommer få några långtgående konsekvenser.
– Det blir ett års försening, på gott och ont. Saker blir uppskjutna, samtidigt som det ger mer tid till eftertanke. Jag tror inte att det är någonting som försvinner, allt blir bara försenat ett år.
Internationella arbetsorganisationen, ILO
• Grundades 1919, på arbetarrörelsens initiativ, inom ramen för dåvarande Nationernas förbund.
• Samlar i dag 187 av FN:s 193 medlemsländer.
• Intar genom sin trepartiska struktur – där medlemsländer, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer deltar på lika villkor – en unik plats bland FN-organen.
• Tilldelades Nobels fredspris 1969.
Källa: ILO