Populistisk coronapolitik väcker protester i Slovenien

ESSÄ. I en väldig karavan rör de sig runt runt på torget framför parlamentsbyggnaden i centrala Ljubljana. Vid tillfället råder karantän i Slovenien, förbud mot folksamlingar, men i rörelse på cykel undviks stillastående grupper.

3500 är det som tagit vara på möjligheten och nu trampar runt med plingande ringklockor.

Senare på kvällen samma dag fylls Ljubljanas pittoreska gränder med nya demonstranter, de som nu sitter med plakat mot regeringens politik är hundratals gosedjursnallar.

Ytterligare en alternativ demonstrationsmetod efter högljudda balkongprotester, satiriska filmstafetter på Facebook och begravningsljus utanför parlamentet.

Allt för att visa missnöjet med de förändringar Slovenska demokratiska partiet (SDS) premiärminister Janez Janša, i skuggan av coronapandemin, försökt driva igenom mot ett mer auktoritärt styre i det som tidigare ansetts som det mest liberala av de postkommunistiska länderna.

Dagen efter att karantänen brutits har författaren och filmaren Goran Vojnović lämnat barnen hos sina föräldrar för att jobba hemifrån. Coronan har kastat om hans arbete.

Premiären på hans senaste långfilm är uppskjuten. Krönikorna i Sloveniens näst största dagstidning Dnevnik, där har han bland annat berört protesterna och den nya regeringens radikala reformer, har han dock fortsatt att publicera.

– Jag tror det som fick bägaren att rinna över och fick många att börja att protestera var den uppenbara lögnen att Ljubljanabor i stora massor reste till bland annat Bled och Piran och på så sätt spred smittan. Detta användes som argument för att förbjuda människor att lämna sina närområden.

– Sedan har det sagts att man gärna vill släppa på restriktionerna men att Ljubljanaborna tvingar regeringen att vara fortsatt hård. När det visade sig att detta var rena lögner och enbart ett politiskt spel för att späda på en redan existerande konflikt mellan stad och land blev irritationen för stor, säger Vojnović.

Samtidigt som rapporterna om de första coronafallen i Europa fick premiärminister Janez Janša och hans parti SDS sin revansch i den slovenska politiken.

Sju år efter att han dömts till 22 månaders fängelse för korruption men frigetts av konstitutionsdomstolen efter ett halvår i fängelse.

I februari föll den minoritetskoalitionsregering som efter långa förhandlingar formades 2018 för att hålla Janša borta från premiärministerposten.

I hopp om att extraval skulle utlysas avgick den före detta satirikern Marjan Šarec som premiärminister.

Ett antal ledamöter från koalitionspartierna, som gått till val på att inte stötta Janša, valde att byta sida och föra fram honom till att en tredje gång tillträda som Sloveniens regeringschef. 

Luka Mesec är partiledare för vänsterpartiet Levica, som inledningsvis efter valet 2018 stödde Šarecs regering.

– SDS är lierat med Órban. De har byggt upp medienätverk som sprider falska nyheter, smutskastar journalister och rättsväsende. För att inte tala om öppen rasism och hat mot minoriteter, förklarar Mesec.

Luka Lisjak Gabrijelčič, historiker och en av Sloveniens mest erkända politiska analytiker, håller med om att det var ett djärvt drag av Šarec, men ett sätt att garantera ett lyckat resultat i ett nyval då han omöjligen hade kunnat sätta sig en regering tillsammans med Janša.

– Det verkade först som en winwin-situation, men sedan kom coronan och förändrade spelplanen fullständigt, säger han.

I början av coronakrisen påminde Sloveniens agerande mycket om det svenska. Šarec-regeringen framträdde endast med epidemiologer och experter på sina presskonferenser och manande till lugn.

När den nya regeringen tillträdde valde de i stället att plocka bort experterna och själva framträda i munskydd innan de slutligen helt stoppade pressträffar.

Janša började prata om ett krigsläge och upprepade att Covid19 dödat fler slovener än den jugoslaviska armén under självständighetskriget.

Karantän infördes, kollektivtrafik, affärer och barer stängdes och folksamlingar på fler än fem personer förbjöds.

– Det finns ett slovenskt ordspråk som lyder att det är lätt att vara general efter att striden har varit, och jag vill inte vara någon sådan general i dagsläget, säger Mesec. 

Men han förklarar ändå att ett uppenbart problem med regeringen är att den inte har lyssnat till några experter.

– De vägrade lyssna till epidemologer när de införde karantänreglerna och de har vägrat att lyssna till läkare vid inköp av medicinsk utrustning. Fortfarande går de också till rasande attack mot de, oavsett yrke, som inte stöttar dem i deras åtgärder.

I fredags utropade regeringen att epidemin i landet är över, med drygt hundra konstaterade dödsfall. Ännu har dock inte skolor och förskolor öppnats och det finns en oro att man har varit för framgångsrika och riskerar en andra våg av smittan.

Janez Janšas bakgrund påminner mycket om vännen och bundsförvanten i Sloveniens grannland Ungern, den internationellt mer omtalade Viktor Órban.

På 1980-talet var Janša en demokratiförespråkare, pacifist och dissident som 1988 dömdes till 18 månaders fängelse.

En dom som kom att orsaka de största regeringskritiska protesterna från slovenskt håll dittills i Jugoslavien och kom att kallas den slovenska våren.

Under hela Sloveniens snart 30-åriga självständighet har Janša varit en given del av det politiska toppskicket, först under självständighetskriget, sedan som försvarsminister, oppositionsledare och två gånger premiärminister innan han i mars för tredje gången fick ämbetet.

– Janša har varit en av de mest framträdande personerna inom slovensk politik sedan 1988 och under den här tiden har hans ideologiska utgångspunkt ändrats ett flertal gånger, säger Gabrijelčič.

Efter flyktingströmmen 2015 och Trumps framgångar i presidentvalet året därpå har Janšas retorik blivit allt hårdare och politiken högerextrem.

Metoderna för tankarna till Trumps sätt att kommunicera via Twitter. Attacker mot journalister som ”stats- och folkets fiender” och med en lojal TV-kanal i Nova24TV, finansierad av ungerska affärsmän med nära band till Órban och vars före detta chef numera sitter som inrikesminister i Janšas regering.

Gabrijelčič menar att det finns påtagliga skillnader mellan Órban och Janša i förmågan att bygga upp sitt stöd.

Janša är betydligt mer lättprovocerad och tappar ofta fattningen. Han har haft svårt att bygga upp koalitioner och ett starkt folkligt politiskt stöd.

– Jag skulle säga att då Órban är en brutal opportunist så är Janša fast övertygad om sin egen retorik, men han är inte någon fanatiker som Kaczynski i Polen. Detta bidrar till en märklig blandning där moderata uttalanden kan följas av rena alt-right utspel.

Janšas nya regering tillträdde samma dag som skolor och universitet i Slovenien stängde på grund av coronan.

– Inledningsvis hade vi en kort borgfred som varade i en till två veckor, men problemet har varit den här regeringens beskaffenhet. Från dag ett har Janša gjort det som alla fruktade: fientligt attackerat media, utrett journalister och politiska motståndare, försökt ta kontroll över maktinstrument som militär, polis och media, säger Mesec.

Under sin första session bytte den nya regeringen bland annat ut generaldirektörerna för polisen, militären och motsvarigheten till Folkhälsovårdsmyndigheten.

Med coronakrisen som förevändning har polisen fått utökade befogenheter och armén kan agera som polisstyrkor med motiveringen att försvara gränsen mot Kroatien från flyktingströmmar.

Till nya ministrar utsågs personer som bland annat uttryckt sin beundran för den fascistiska Ustašaregimen och medlemmar i rasistiska högerextrema grupperingar. 

En debatt kring detta uteblev i det närmaste då såväl media som medborgares fokus till fullo låg på coronakrisen.

– Allt hände också så snabbt, det rör sig om personer som är öppet rasistiska, homofobiska och uttalar sig nedvärderande om personer med bakgrund i andra ex-jugoslaviska länder. Även för de som tidigare sett Janša som en kompetent politiker var det nu total förvirring, berättar Vojnović.

Under hela Janšas politiska karriär har relationen till media varit ansträngd. Mycket bottnar i en syn på att media, NGOs och kulturetablissemang skulle aktivt motarbeta SDS maktambitioner.

Nu har konflikten blossat upp ytterligare. Janša har använt formuleringen ”presstituerade” om journalister och har av European Federation of Journalists fördömts för ett uttalande förra måndagen om att landets två största TV-kanaler skapar ”en intolerant och hatisk stämning … skapad av en liten krets av kvinnliga redaktörer med familje- och ekonomiska kopplingar till hörnstenarna för den ’djupa staten’”.

– Det hela är så förutsägbart i en ond cirkel mellan oss och Janša, säger Vojnović. Ju argare och radikalare han är, desto ilsknare blir vi och så beskyller han media ytterligare för att motarbeta honom.

En högt uppsatt visselblåsare vände sig till public service-bolaget RTV med uppgifter om en stor korruptionsskandal beträffande inköp av medicinmateriel som munskydd från Kina.

– Efter det har debatten blivit verkligt infekterad med åtal mot ministrar och stora protester, säger Luka Mesec.

Skandalen berör bland annat en lastbil med last värd 10 miljoner euro som två ministrar ”försnillade”.

En affärsman betalades 25 miljoner euro av regeringen för att leverera ansiktsmasker vilket han också gjorde, stolt deklarerande att han ”bokstavligt talat stulit maskerna från Kina”.

Efter avslöjandena väcktes ett folkligt raseri. På en dag fick Facebookgruppen till stöd för ”Sloveniens Edward Snowden” 50 000 medlemmar. Dagen därpå syntes de första cykeldemonstranterna till. 

Smutskastningen har inte bara varit mot RTV.

På det officiella twitterkontot för regeringens krisstab har det publicerats rasistiska och xenofobiska tweets.

Krisstabskontot har även retweetat en efterlysning av vänsterfilosofen Slavoj Žižek, filosofiprofessorn Darko Štrajn, journalisten Blaž Zgaga och poeten Boris A Novak då de skulle ha ”rymt från psyket och är smittade av covid-marx/lenin”.

Žižek bor i samma kvarter som Vojnović där vanligtvis cykeltrafiken brukar vara tät på väg in mot centrum förbi glasskaféer och barer.

När jag når honom på telefon så känner han sig deprimerad över hela den politiska situationen men förklarar att han av princip inte uttalar sig om inrikespolitiska frågor.

Poeten Novak har dock skrivit ett officiellt brev till internationella PEN där han uttryckt sin oro över den politiska situationen och att tweeten också resulterat i fler hot och påhopp från andra håll.

Veckan efter cyklarna och nallebjörnarna i Ljubljana börjar människor uppdatera sina profilbilder på Facebook med en cykel. Efterföljande fredag är det 10 000 cyklister med munskydd och plingande ringklockor som rullar igenom huvudstaden. 

Trots att endast 20% av arbetarna i Slovenien är facksansluta så har facken den här gången lyckats ställa krav och ultimatum för att inte riskera hälsan hos anställda i exempelvis detaljhandeln.

Situationen har också fått oppositionspartierna Levica, Socialdemokraterna, SAB och LMŠ att samarbeta.

– Oavsett våra skilda åsikter har vi insett att detta är en tid att lägga dem åt sidan och enas om att fokusera på vår gemensamma motståndare: extremhögern vid makten. Vi gränsar till Ungern och det finns en utbredd oro att Janša kommer utnyttja coronakrisen för att leda oss in på den ungerska vägen, säger Mesec.

Gabrijelčič tror att det kommer bli svårt för partierna att enas kring någonting annat än att de är mot Janša.

Goran Vojnović mixtrar med sin kaffebryggare samtidigt som han pratar. Han börjar låta lite uppgiven kring det politiska läget men uppspelt över lättnaderna i corona-förhållningsreglerna.

Efter sitt kaffe ska han hämta barnen hos föräldrarna i förorten Fužine där han berättar att lekplatser och basketplaner på morgonen var fulla av barn.

Han menar att Slovenien står inför två dåliga alternativ, antingen att regeringen sitter kvar med fortsatta protester eller att den avgår med en enorm frustration bland Janšas väljare som följd.

– I så fall kommer vi få en oerhört smutsig valkampanj som till och med riskerar att bli våldsam. Vårt största problem är att vi inte har någon politisk stabilitet, på tolv år har vi inte haft en regering som suttit en hel mandatperiod. Det innebär att ingen agerar långsiktigt, så fort en ny regering tillträder så byts generaldirektörer och chefer ut. På så sätt är vi en del av Balkan.

Per Bergström driver Rámus förlag i Malmö