Framtidens anställningsskydd avgörs i år, detta 2020 där så mycket redan händer. Det ska till ”tydligt utökade undantag i turordningsreglerna”, som det står i januariavtalet, den politiska överenskommelsen mellan S, MP, C och L. 

Arbetet har löpande avslöjat vad som diskuterats bakom stängda dörrar i den las-utredning som ska vara klar den 31 maj.

Så som förslaget att alla företag ska få göra fem undantag från turordningsreglerna vid uppsägning, och fem till om de tagit ansvar för medarbetarnas kompetensutveckling.

Antal tidsbegränsade anställningar 2019 16,6 % Legat på ungefär samma nivå sedan 2011

Eller att las ska slå fast arbetsgivarnas ansvar att ge kompetensutveckling i ”skälig” omfattning. 

Samtidigt som regeringen utreder gör fack och arbetsgivare vad de kan för att enas om ett eget förslag. Ett förslag som gör att de slipper lagstiftning utifrån regeringens utredning.

Deras förhandlingar har tagit paus men ska återupptas efter sommaren, om inte LO:s extrainsatta representantskap som ska behandla frågan senast sista augusti beslutar något annat. 

På så sätt står fack och arbetsgivare, trots svåra motsättningar, enade i samma ringhörna mot politikerna i den andra. I fajten om las är nämligen varken laguppställningen, spelplanen eller reglerna givna.

Ändå pågår matchen för fullt och slutsignalen närmar sig. 

Spelplanen 

I matchen om las borde arbetsgivarna vara de anställdas motståndare. De vill bestämma mer på egen hand vem som ska sägas upp. Men facken har svårt att enas om en gemensam linje. En viktig orsak till det är att olika grupper av anställda har vitt skilda villkor på arbetsmarknaden. 

Sverige hör till de länder inom OECD som har störst skillnader i anställningstrygghet mellan tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda.

I OECD:s rankning av anställningstrygghet i olika länder har Sverige sedan 1990 gått från toppen till botten när det gäller tillfälligt anställda. 

Under samma period har anställningstryggheten för fast anställda varit i stort sett oförändrad.

– Gapet mellan grupperna har ökat enormt, säger Johan Alfonsson på Göteborgs universitet som precis avslutat en doktorsavhandling om anställningstrygghet och tillfälliga anställningar.  

Det som skiljer oss från andra bottenländer är att vi har en betydligt större andel tidsbegränsat anställda. I Storbritannien var andelen 5,5 procent år 2018 och i USA 4,0 procent.

I Sverige har andelen legat relativt oförändrad runt 17 procent de senaste åren.

De otryggaste branscherna 2019

Andel med tidsbegränsad anställning i olika branscher, totalt och uppdelat på kön. Källa: SCB

Johan Alfonsson ser två huvudanledningar till Sveriges utveckling mot många tidsbegränsade och osäkra anställningar.

Dels har den globala ekonomin utvecklats mot ett allt snabbare tempo med arbete ”just in time” och ”lean production”. Det kräver flexibilitet, vilket har ökat efterfrågan på tillfällig arbetskraft. Men det gäller inte bara Sverige.

Dels skapade 1990-talskrisen många arbetslösa. Samtidigt försämrades skyddet från a-kassan. Det tvingade människor att acceptera även osäkra jobb med sämre villkor, och den utvecklingen har fortsatt.

Eftersom Sverige behållit ett starkt anställningsskydd för fastanställda har det behövts en stor grupp visstidsanställda för att skapa flexibilitet.

Osäkra jobb i ena ringhörnan

Fajten om las är därmed även en fajt mellan olika grupper på arbetsmarknaden. I den osäkra ringhörnan där var sjätte anställd står har nu allt fler korta tim- och behovsanställningar som kan ta slut i princip när som helst. Vikariaten, som är något tryggare, har blivit färre.  

I denna hörna befinner sig betydligt fler arbetare än tjänstemän. Fler unga, utlandsfödda och kvinnor än i den tryggare hörnan. Och de är väldigt ojämnt fördelade över arbetsmarknaden.

– För oss handlar det om runt 30, kanske 40, procent av de anställda i den kvinnodominerade detaljhandeln som i stort sett saknar trygghet, säger Per Bardh, avtalssekreterare på Handels. 

Per Bardh konstaterar att de med tidsbegränsade anställningar drabbas dubbelt. De jobbar oftare deltid, vilket påverkar möjligheten att få a-kassa. De omfattas oftast inte av de kollektivavtalade omställningsavtalen, som hjälper fast anställda vidare till nya jobb om de sägs upp.

Om vi inte företräder dem som har det riktigt dåligt, av rädsla för att de som har det lite bättre kanske ska få det lite sämre, då hamnar vi snett

Det var också de tillfälligt anställda som fick gå först när nu när coronakrisen lamslår landet. De försvann från företagen utan att synas i varselstatistiken när deras kontrakt löpte ut.

– De fungerar som stötdämpare på arbetsmarknaden. De står ensamma med risken och tar smällen för andra, säger Per Bardh.

Om allmän visstid, som utgör grunden för de flesta riktigt korta anställningarna, försvann. Om a-kassan kunde omfatta fler och ge högre ersättning. Och om även visstidsanställda omfattades av omställningsavtalen och kompetensutvecklingen.

Då skulle det kanske vara värt priset att även turordningsreglerna för fast anställda hamnar på förhandlingsbordet, resonerar många i otrygga hörnan. 

Fasta jobb i andra ringhörnan

I den andra ringhörnan har vi dem som är tillsvidareanställda. De som hotas av sämre skydd om turordningsreglerna ändras. Deras anställningar är oftare på heltid och de utgör grunden för hela trygghetssystemet, både i socialförsäkringar och kollektivavtal. 

Men de sitter ändå inte säkert. Även deras anställningar försvinner i coronakrisens spår. Och turordningsreglerna med principen sist in, först ut, gäller visserligen, men bara dem som har tillräckliga kvalifikationer för jobben som blir kvar.  

Och så kan ju små arbetsgivare alltid göra undantag och större kan förhandla fram en annan turordning med facket. 

De fast anställda är också den stora majoriteten, 83 procent av alla anställda. De kan invända att det är märkligt att facket ska förhandla om att försämra deras trygghet för att förbättra för de visstidsanställda – som borde vara några få undantag eftersom lagen slår fast att tillsvidareanställningar är grunden. 

– Turordningsreglerna är själva grunden vid förhandlingar om uppsägningar. Något att hålla sig i, ett bevis på att arbetsgivaren inte ensidigt bestämmer. De är en del av den fackliga själen, säger Jan-Olov Carlsson, ordförande för IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar i Umeå, som startat en facklig budkavle för att försvara turordningsreglerna. 

En budkavle som samlar klubbar och avdelningar i olika fackförbund som tillsammans representerar tusentals, kanske hundra tusen medlemmar, enligt initiativtagarna. 

Osäkra jobb vanligast bland LO-kvinnor

Kvinnor

Män

Ett annat argument mot utökade undantag från turordningen är att det skulle sudda ut gränserna mellan uppsägningar av personliga skäl och uppsägningar på grund av arbetsbrist, förklarar Mats Glavå, docent i arbetsrätt. 

– Då är det lika bra att ta bort hela las och göra det till en fråga om pengar i stället. Vill arbetsgivaren bli av med någon blir det en fråga för plånboken.

– Det är kanske inte lösningen jag förespråkar, men då blir det tydligt i alla fall och vi slipper trixande.  

Även om turordningsreglerna är centrala i las, tycker Handels Per Bardh att de fackliga ändå måste vara beredda att lägga dem på förhandlingsbordet.

Med rådande januariavtal ger man annars politikerna fritt spelrum att ändra lagen. Han tycker också att det är fackets uppgift att företräda alla medlemmar. 

– Om vi inte företräder dem som har det riktigt dåligt, av rädsla för att de som har det lite bättre kanske ska få det lite sämre, då hamnar vi snett, säger han.

Jan-Olov Carlsson, bakom budkavlen, delar uppfattningen att facket ska försöka ta förhandlingarna om las. Och strida solidariskt för de tidsbegränsat anställda – men inte samtidigt. 

– Varför måste förbättringar för några ske på andras bekostnad? Vi skulle aldrig acceptera det resonemanget om det gällde till exempel arbetsmiljö. 

Det har dock varit ett krav från arbetsgivarsidan.

Frågan om man ska acceptera försämringar för en majoritet, om det leder till förbättringar för dem som har det sämre, är svår. Framtiden för las är också ett avgörande vägval för Socialdemokraterna, enligt Mats Glavå. 

– Det här är ju socialdemokratins stora problem, att S faktiskt har skyddat dem som redan har något. LO-medlemmar med fasta jobb har ganska bra villkor, men det är fortfarande dem som S lägger förslag för och har i åtanke.

Men kanske är den tiden över nu när sista ronden i denna fajt om las drar i gång. Oavsett är det mycket som står på spel för många anställda.

Och även om matchbilden är komplicerad är det ännu inte dags för någon part att kasta in handduken.