Avtal 2020: ”Vill du gå upp fyra utan ersättning?”

Minst fyra gånger i januari hade Rickard Hernandez, klubbordförande för Handels på Ikea i Kungens kurva i Stockholm, förhandlingar om medlemmars scheman för året. Men inflytandet är begränsat.

Ökad möjlighet att påverka när man ska jobba är en av de viktigaste frågorna för honom i avtalsrörelsen.

– Som facklig känner man sig helt maktlös, säger han.

Det är första veckan i mars. Avtalsrörelsen går in i ett mer intensivt skede, många kollektivavtal löper ut i månadens slut.

Rickard Hernandez är inte på sitt vanliga jobb på logistikavdelningen på Ikea.

Tillsammans med tre kurskamrater är han i stället i full färd med att förbereda en redovisning om konservatism inför övriga deltagare på en två veckor lång facklig utbildning på Runö kursgård utanför Stockholm.

Över lunchtallrikarna diskuteras vad som är viktigt i de nya avtalen för deras olika branscher.

– Jag vill ha regler om mer kontroll i städbranschen, det är för mycket fusk och mygel där, säger Torbjörn Jönsson, fastighetsskötare på Båstadshem som bland annat sitter i Fastighets avdelningsstyrelse.

– Det viktigaste är lönerna och fördelningen av lönerna, säger Afrim Mehmeti, huvudskyddsombud och styrelseledamot på Livsklubben på Oatley i Landskrona.

Även Cristian Patrascoiu, aktiv i IF Metall, lyfter möjligheten att påverka lönefördelningen. Hur löneutrymmet ska delas upp mellan anställda är också en brännande fråga i de pågående avtalsförhandlingarna i flera branscher.  

Kurskamraterna på Runö vill ha löneutveckling, men utifrån tydliga parametrar.

– Makten ska inte ges till arbetsgivaren utan det ska finnas underlag för hur lönerna sätts, säger Afrim Mehmeti.

Arbetsgivarna i Rickard Hernandez bransch, handeln, har krav på att mer av lönen ska förhandlas lokalt och att arbetsgivarna ska ha sista ordet.

Rickard Hernandez är övertygad om att pengarna då går till dem som är mest kompis med cheferna.

Han vill att antalet år som var och en har jobbat ska vara styrande.

– Då får man kompetent personal som stannar och kan nästan allt själva.

I avtalsrörelsen talas det just om löneutvecklingens betydelse för att få kunnig personal att vara kvar.

Rickard Hernandez lyfter rätten till heltid som en annan avgörande faktor för att vilja stanna.

På hans egen arbetsplats skrivs de flesta kontrakten på deltid. Han önskar ett kollektivavtal som gör att fler får möjlighet att jobba mer varje vecka.

I handeln är ob-ersättningen också i fokus. Arbetsgivarna vill omvandla den till lön.

Ett argument att man vill kunna fördela pengar mellan anställda efter andra parametrar än klockslag. 

– Det skulle inte fungera för oss, man lever för ob, säger Rickard Hernandez och betonar särskilt betydelsen för alla som har deltidslön.

När Afrim Mehmeti säger att ob-ersättning ska finnas, men att man inte ska sträva efter ob i första hand utan främst efter höjd grundlön, protesterar Rickard Hernandez.

– Hos oss måste man höja ob-ersättningen också. Vill du gå upp fyra varje morgon utan ersättning? säger han och spänner ögonen i kurskamraten.

Ett av Handels krav i avtalsrörelsen är just att ob-reglerna byggs ut så att tidiga morgnar ger ersättning.

Rickard Hernandez är 25 år och har jobbat på Ikea i ett par år, han blev engagerad fackligt efter att ha erbjudits en kurs om sina rättigheter.

– Men jag är ovanlig, säger han och konstaterar att många yngre har sämre koll.