Har vi inte redan ett system för korttidsarbete?

Jo, det infördes 2014 i sviterna av finanskrisen som pågick åren innan. Det har dock aldrig använts i skarpt läge då en förutsättning är en just en ny djup global ekonomisk kris. Därför tillsattes en utredning om att utvidga ett sådant system. 

Vad har coronaviruset med det hela att göra?

Egentligen ingenting. Viruset blev till ett exempel för när ett nytt system skulle kunna användas. Utredningens förslag var att allt skulle ha trätt i kraft den första januari i år.

Men inget har hänt. Eventuellt fick viruset att påskynda arbetet. I dag, torsdag, överlämnar man förslaget till Lagrådet för granskning.

När kan det vara på plats?

Den första augusti, eller så snart som möjligt har finansminister Magdalena Andersson (S) sagt. Förslaget måste dock vara med i en budget, då det har effekt på statsbudgeten.

Vad innebär det för mig som jobbar?

Det finns tre nivåer av förkortningar av arbetstider, och lönen därefter. Det kommer gälla under en avtalad period, sex månader med möjlighet till förlängning.

Vem pröjsar?

Kostnaderna delas av stat (som skjuter till pengar), arbetsgivare (som betalar lön för delar av den arbetsbefriade tiden) och arbetstagare (som får sänkt lön). Staten står för en tredjedel av kostnaderna vid varje steg i trappan ovan.

Varför korttidsarbete?

För att undvika uppsägningar vid kriser, och behålla företagens konkurrenskraft globalt. Flera länder har permanenta system att ta till, medan det i Sverige hittills endast får användas vid djup global lågkonjunktur.

Har facket något att säga till om?

Systemet ska ha stöd i kollektivavtal, centralt och lokalt. Finns inte kollektivavtal krävs stöd från 70 procent av arbetstagarna på en driftsenhet.