Han granskar målares tidrapporter och kollar byggjobbares lönespecar.

Johan Davidsson, hållbarhetsspecialist i Göteborgs stad, följer upp arbetsvillkor för de som arbetar i stadens upphandlade projekt.

Han vet hur det kan se ut i riskbranscher som bygg, städ och transport: 

– Vi hittar ganska mycket brister även i de tjänster som utförs i Sverige. Första ledet sköter sig oftast, men de har inte så bra koll på vilka underleverantörer de tar in eller vilka villkor de har. De kanske har kollektivavtal, men det följs inte alltid, säger han.

Den 1 juni 2017 började en ny lag om arbetsrättsliga villkor i upphandlingar gälla. 

”Det här får en stor effekt på problembranscherna och förbättrar situationen för de som sliter i offentligt finansierad verksamhet”, sa dåvarande civilministern Ardalan Shekarabi (S) till Arbetet 2017.

Lagen innebär att kommuner, regioner, myndigheter och deras bolag i upphandlingar ska kräva att leverantörer ger sina anställda lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtalens lägstanivå.

Men regeln gäller bara vid upphandlingar över ett visst värde, i riskbranscher eller om de som upphandlar ser risk för oskäliga villkor.

Men att som Göteborgs stad jobba aktivt med frågan hör till undantagen.

Få kommuner, regioner och statliga myndigheter som ställer krav om arbetsvillkor enligt kollektivavtal följer nämligen upp dem, visar en enkät från Upphandlingsmyndigheten. 

– Upphandlar man i en riskbransch är det viktigt att göra en uppföljning för att visa att man menar allvar. Det är svårt att upptäcka brister annars, men jag tror många saknar resurser, tid och kapacitet, säger Lisa Sennström, upphandlingsjurist på Upphandlingsmyndigheten. 

Bara 16 kommuner av de 175 som svarat har följt upp arbetsrättsliga villkor i sina upphandlingar, detta trots att 107 kommuner svarat att de faktiskt ställt krav. 

Villkoren måste följas upp för att göra någon skillnad för de som jobbar i exempelvis ett byggprojekt, anser Johan Davidsson i Göteborg.

– Det gäller att följa upp så att ryktet börjar gå om att vi faktiskt tittar på det här. Då ger det förhoppningsvis ringar på vattnet och fler företag kommer sköta sig bättre. 

Okunskapen är också stor om reglerna, visar enkäten.

Trots att Upphandlingsmyndigheten skickat ut sin enkät till de som är ansvariga för just upphandling svarar 21 kommuner ”vet inte” på frågan om de ställt arbetsrättsliga villkor enligt kollektivavtal de senaste tolv månaderna.

28 kommuner är osäkra på om de följt upp villkoren i en upphandling.

En av de 13 svarande regionerna samt 27 av de 136 statliga myndigheterna vet inte heller. 

– Det är väldigt anmärkningsvärt. Att veta om man har ställt krav är en förutsättning för att veta om man följer lagstiftningen, konstaterar Lisa Sennström på Upphandlingsmyndigheten. 

Tror du att det finns kommuner och regioner som bryter mot lagen?
– Skyldigheten man har är att göra en bedömning om det finns en risk för oskäliga arbetsvillkor i en upphandling. Det är svårt att veta om de har gjort den här bedömningen.

De nya reglerna

När en offentlig verksamhet upphandlar ska arbetsrättsliga villkor finnas med när: 

  • Upphandlingen når över tröskelvärdet enligt den gällande upphandlingslagen. 
  • När det är behövligt. Med behövligt menas om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor.
  • Om arbetet utförs i Sverige ska villkoren avse lön, semester och arbetstid enligt ett centralt kollektivavtal i branschen. 
  • Om arbetet utförs i andra länder ska villkoren fastställas utifrån ILO:s kärnkonventioner. 
  • Även underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet ska leva upp till kraven, oavsett hur lång leverantörskedjan är. 
  • I lagens förarbeten pekas några riskbranscher ut: bygg, städ och transport.