Ett år senare – Peter Franke om samma ämne igen

Läs uppföljaren till denna ledare här.

Det ser ut som scener ur en skräckfilm. Människor i heltäckande vita skyddsdräkter tar hand om svårt sjuka eller döda patienter i kinesiska miljonstaden Wuhan.

Bilderna sprids över hela världen. Apokalypsen och paniken verkar vara nära.

Till och med på svenska apotek har munskydden tagit slut, trots att risken att det nya coronaviruset 2019ncov ska nå hit är mycket liten. Dessutom hjälper inte vanliga munskydd mot smittan.

Det finns dock ingen anledning till panik. Det mediala intresset är hysteriskt stort och frågan har en inbyggd dramatik.

Ett nytt okänt virus slår mot mänskligheten och det påminner oss om digerdöden och spanska sjukan.

Det finns mer närliggande exempel på när risken för global spridning av dödliga virus dominerade varenda löpsedel och tv-sändning.

Minns du till exempel hysterin kring viruset sars 2003? Bilderna var lika skräckinjagande då. Det slutade med totalt 8 000 smittade och 750 dödsfall – i hela världen.

Ungefär likadant för mers 2012. Facit: 2 500 smittade och 858 döda. 

Värst blev det med H1N1 och svininfluensan 2009 som krävde över 280 000 liv och mångfalt fler sjuka.

Jag var själv en av dem som åkte på en lunginflammation i flunsans spår. I dag är viruset under kontroll och orsakar ingen panik.

Lite mer perspektiv vore välkommet, både i mediernas bevakning och hos allmänheten. Det finns annat än pandemier som rör vår hälsa som borde oroa oss mer. Antibiotikaresistenta bakterier till exempel.

Alexander Flemings upptäckt av penicillinet har räddat miljoner människors liv sedan det började användas under 1940-talet. Antibiotika beräknas ha förlängt den globala medellivslängden med tio år.

Men snart kan de vara värdelösa.

FN konstaterar att redan i dag dör 700 000 människor varje år på grund av att antibiotikan inte längre biter på bland annat lunginflammationer, tuberkulos och blodförgiftningar. Bakterierna har anpassat sig och lurar medicinen. 

Om 30 år kan vi ha fler dödsfall i antibiotikaresistens än i cancer. Tio miljoner kan dö varje år om inget görs, varnar FN:s samordningsgrupp mot antimikrobiell resistens. 

Livsmedelsindustrin behöver tänka om och inte proppa djuren fulla med antibiotika för att få dem att växa snabbare.

Läkarna bör bli mer sparsamma med att skriva ut antibiotika i onödan. Sverige är här ett föregångsland.

Det finns akut behov av ny antibiotika, men intresset från läkemedelsindustrin är lågt.

De vill hellre ta fram mer lukrativa läkemedel som de kan tjäna mer pengar på. Jakten efter största möjliga vinst går före den globala folkhälsan. 

Det är en ohållbar situation som kräver handling. Regeringar av alla färger bör se till att det forskas och tas fram nya former av antibiotika.