Krav för sjukpenning granskade – förslag lämnas till regeringen
På fredag presenteras förslag om hur ”normalt förekommande arbete” ska tolkas. Begreppet är avgörande för vem som får vara sjukskriven i mer än 180 dagar. Arbetet reder ut bakgrunden.
– Att plocka upp mynt eller sedlar är ett elände. Jag har svårt att hålla i en penna och kan inte skriva på en dator, fingrarna hamnar fel, sa Ing-Britt Vikström till Arbetet i januari 2018. Hon fick senare rätt i Högsta förvaltningsdomstolen gällande nekad sjukpenning.
Vissa arbetsuppgifter, som att skura golvet, kunde hon inte göra längre. Det förstod Ing-Britt Vikströms kollegor också bara hon visade sina händer, märkta av artros.
Men efter 180 dagars halvtidssjukskrivning från jobbet på Coop i Skellefteå drogs sjukpenningen in.
Försäkringskassan menade att hon skulle söka annat ”normalt förekommande arbete” – att hon skulle kunna jobba med något där inte händerna används på samma sätt.
Ing-Britt Vikström berättade för Arbetet 2018 att hennes handläggare sagt att hon kunde söka ett jobb där man sitter på möten.
– Något sådant finns ju inte! Det är påhittade jobb, sa hon.
Hennes fall är ovanligt på så vis att hon sedan drev det ända till Högsta Förvaltningsrätten och vann mot Försäkringskassan.
Men typiskt som illustration till den debatt som länge pågått runt hur begreppet ”normalt förekommande arbete” används när sjukskrivna nekas fortsatt ersättning och uppmanas att söka andra jobb än det de sjukskrivits från.
Från bland annat den fackligt ägda juridiska byrån LO-TCO Rättsskydd har det kommit upprepad kritik mot att Försäkringskassan hänvisar till vad kritikerna kallar en fiktiv arbetsmarknad när fortsatt sjukpenning avslås.
Claes Jansson är tidigare enhetschef på just LO-TCO Rättsskydd. På regeringens uppdrag har han nu utrett hur ”normalt förekommande arbete” tillämpas. Han ska presentera sina slutsatser och förslag på fredagen.
Här är bakgrunden
1997 dyker begreppet ”normalt förekommande arbete” upp i lagboken, ditpräntat av S-regeringen. Om försök med rehabilitering och anpassning för att komma tillbaka till den sjukes vanliga jobb inte fungerar ska Försäkringskassan bedöma om man i stället för sjukskrivning kan hänvisas till att söka ett sådant arbete.
2008 är det alliansregeringens tur att ändra reglerna. Nu införs den så kallade rehabiliteringskedjan med tydliga tidsgränser. Just om man kan klara andra jobb ska prövas efter 180 dagars sjukskrivning. Alliansen raderar formuleringen ”normalt förekommande arbete” och ersätter med ”arbete på den reguljära arbetsmarknaden”.
2012 Oppositionen, som har riksdagsmajoritet, tvingar alliansregeringen att ändra tillbaka till ”normalt förekommande arbete”. Det uppfattas som mildare, tanken är att de sjukskrivnas förmåga ska testas mot verkligt förekommande jobb. Men även efter denna ändring upprepas kritik mot att prövningarna inte är verklighetsförankrade.
2018 I april får Claes Jansson regeringens uppdrag att utreda bland annat tillämpningen av begreppet ”normalt förekommande arbete”.
I juni slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att Ing-Britt Vikström har rätt till sjukpenning på grund av sin begränsade funktion i händerna. Detta, samt resonemang i en annan dom, väcker förväntningar om höjda krav på när sjukskrivna ska kunna hänvisas till normalt förekommande arbeten. Men ett drygt halvår efter domarna upplevde juristerna på LO-TCO Rättsskydd inte någon förändring.
2019 Claes Jansson presenterar en delrapport som förespråkar större möjligheter att skjuta upp prövningen mot hela arbetsmarknaden till en senare än dag 180.
2020 Ytterligare en delrapport presenteras nu på fredag, med fokus på begreppet ”normalt förekommande arbete”. Slutrapport kommer senare i vår.
