Masstrejk i Indien i protest mot privatiseringar
Störningar i trafiken, sammandrabbningar och massprotester. I dag har indiska fack gått ut i en landsomfattande strejk mot privatiseringar och en arbetsmarknadsreform. Facken hoppas att 250 miljoner ska delta.

Indiska fack har utlyst en nationell strejk. I huvudstaden New Dehli demonstrerade tusentals mot den sittande regeringens arbetsmarknadsreformer.
Tågtrafiken står still på många ställen i Indien. Vägar är blockerade och på vissa håll har det skett sammandrabbningar, rapporterar indisk medier.
Minst tio fackliga centralorganisationer har i dag, onsdag den 8 januari, gått ut i en dygnslång strejk.
Protester sker över hela Indien. Innan konflikten bröt ut hoppades facken på att upp till 250 miljoner personer skulle delta.
Hur många som faktiskt gått ut i strejk är ännu för tidigt att uppge.
Indiska medier rapporterar om störningar i trafiken, men uppger också att anställda i flera städer har kunnat ta sig till jobbet.
Strejken riktar sig mot en arbetsmarknadsreform som genomförts av premiärminister Narendra Modi som också är ledare för de hindunationalistiska partiet BJP.
Den indiska regeringen vill privatisera flera statliga bolag; till exempel Air India och oljebolaget BPCL.
Den vill även privatisera järnvägen och stora delar av den statsägda banksektorn.
Innan strejken varnade regeringen för att de som deltar kan drabbas av löneavdrag eller andra ”disciplinära åtgärder”.
Läget på den indiska arbetsmarknaden är just nu spänt.
Ekonomin har bromsat in kraftigare än förväntat. Landets tillväxt har nu en tillväxt som beräknas hamna på 6,2 procent i år.
Jämfört med europeiska mått är det högt men för Indien är den lägre än tidigare och tillväxten spås fortsätta sjunka. Dessutom görs få investeringar.
De senaste årtionden har andelen fattiga i Indien sjunkit kraftigt men fortfarande är miljontals människor missnöjda eftersom de tvingas jobba på en informell arbetsmarknad utan anställningsavtal.
Ersättning vid arbetslöshet och andra sociala skyddsnät brister också.
Landets arbetsmarknadslagstiftning är dessutom så komplicerad att många företag inte vågar anställa, uppger den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD.