Lärarfack röstade nej till avsiktsförklaring om arbetsrätt
Vi vill inte förhandla om saklig grund som villkor för uppsägning. Så motiverar förhandlingschefen Mathias Åström att Lärarförbundet röstade nej till den avsiktsförklaring om arbetsrätten, som PTK, LO och Svenskt Näringsliv har tecknat.
När PTK på torsdagen skrev under en avsiktsförklaring om vad de fortsatta förhandlingarna om arbetsrätten ska handla om, så var det utan stöd från Lärarförbundet, Vårdförbundet, Teaterförbundet och Symf (ett fackförbund för yrkesmusiker).
– Vi röstade nej. Majoriteten i PTK:s förhandlingschefsgrupp röstade däremot ja, och under förhandlingsarbetets gång är det majoriteten som bestämmer, säger Mathias Åström, förhandlingschef vid Lärarförbundet.
Formellt betyder det att PTK fortfarande har Lärarförbundets mandat att förhandla, förtydligar Mathias Åström.
– Vi vill ha förhandlingar om omställning och anställningstrygghet. Men vi vill inte att PTK förhandlar om saklig-grund-begreppet.
Att det finns ”saklig grund” är det övergripande villkoret för att en arbetsgivare ska få säga upp en anställd. På så sätt är det en grundbult i lagen om anställningsskydd.
I avsiktsförklaringen, där parterna beskriver vad de ska förhandla vidare om efter vårens avtalsrörelse, nämns inte ”saklig grund”.
I stället sägs att anställningsskyddet både ska öka arbetsgivarnas möjligheter att ha rätt bemanning, öka förutsägbarheten för både arbetsgivare och anställda, och att tillsvidareanställning ska stärkas i förhållande till övriga anställningsformer.
Till det läggs att parterna ”är medvetna om” att ”grundläggande delar i lagen om anställningsskydd kan behöva ändras” för att nå de här målen.
Vad får dig att tro att ”saklig grund” är i farozonen och kan komma att tas bort?
– Det är egentligen bara att fråga Mattias Dahl på Svenskt Näringsliv, svarar Mathias Åström. Deras utgångspunkt är just det här, och förhandlingsarbetet innehåller de här frågorna. Vi har inte fått gehör för att, facken tillsammans, säga att frågorna om saklig grund inte ska vara med.
Avsiktsförklaringen är så abstrakt att man kan tro att frågan saklig grund inte finns med, säger Mathias Åström.
– Men vi vet ju vad som har diskuterats, och i förlängningen är på bordet för diskussion. Så länge vi inte får uttryckligt stöd för tanken att lyfta bort ”saklig grund” ur diskussionen kan vi inte stödja en avsiktsförklaring.
Saklig grund för uppsägning kan vara av två slag: arbetsbrist eller så kallade personliga skäl. Vad som är arbetsbrist är sällan kontroversiellt.
I vilka fall personliga skäl ska ses som saklig grund för uppsägning har däremot prövats i Arbetsdomstolen hundratals gånger.
– Att ge sig in i diskussioner om att ersätta saklig grund med vad som är ”allmänt godtaget på arbetsmarknaden” eller liknande, det är att omdefiniera den ordning som har utkristalliserats under många år, säger Mathias Åström.
– Vi ser inte att privat sektor kan ge sig in i en fråga som så uppenbart skär in i alla branscher – i kommunal, statlig och ideell sektor. Saklig grund är mycket bredare än det som den statliga utredningen om arbetsrätten diskuterar.