Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Vissa krockar är oundvikliga. Som när kontinentalplattor skaver emot varandra. Vi vet inte när, men vi vet att det kommer att ske jordbävningar. 

Ett liknande skavande pågår på EU:s arbetsmarknad. Den svenska modellen, där fack och arbetsgivare förhandlar, krockar ofta med övriga EU-länders system, där det är vanligare att politiker stiftar lagar. 

Den här gången handlar det om minimilöner. Denna ständigt återkommande fråga. 

De senaste tio åren har idén om att införa en lagstadgad minimilön tagits upp flera gånger.

I Sverige har dessa tankar inte fallit i god jord. Sida vid sida har facket och Svenskt Näringsliv försvarat den svenska arbetsmarknadsmodellen. 

De flesta fackföreningar runt om i Europa är inte tillräckligt starka för att kunna pressa upp de allra lägsta lönerna

Erik Larsson

Motståndet har varit effektivt. 

Sverige har en smidig arbetsmarknad. Löntagare har kunnat glädja sig åt reallöneökningar, företagen har sluppit stora strejker och lönebildningen har inte blivit ett verktyg för politisk popu­lism.

Men samtidigt är vi med i en union som måste se till helheten. De sociala klyftorna har ökat och EU-kommissionen har gett sig den på att göra något åt detta. 

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens tillträdande ordförande, har deklarerat att inom hundra dagar efter att hon tillträtt ska EU komma med ett förslag om att införa minimilöner för alla arbetstagare i EU. 

För de 22 EU-länder som redan i dag har minimilön är ett sådant förslag ett naturligt steg. 

Europafackets generalsekreterare Luca Visentini har också välkomnat idén. 

De flesta fackföreningar runt om i Europa är inte tillräckligt starka för att kunna pressa upp de allra lägsta lönerna. 

När facken är svaga vill de gärna ta hjälp av politiker. Den utvecklingen har vi sett i till exempel Tyskland, där man tidigare hade en modell som funkade ungefär som den svenska. Politikerna lade sig inte i så mycket.

Men när det tyska facket tappade medlemmar började det lobba för minimilöner. De infördes 2015.

I Sverige är både fack och arbetsgivare än så länge överens om att minimilöner allvarligt kan skada den svenska arbetsmarknaden.

Men samtidigt. De senaste tio åren har facken tappat många medlemmar medan arbetsgivarna har lyckats behålla sin organiseringsgrad. 

Särskilt inom LO-förbunden har tappet varit stort och endast 59 procent av arbetarna är i dag fackligt organiserade.

Det är inte bara EU-förslag som skaver på den svenska modellen.