Kraftsamling ska öka klimatinvesteringar
Världens minst utvecklades länder ska få ökat stöd för att stå emot klimatförändringarna. Men enligt världssamfundet måste investeringsglädjen öka rejält kommande år. Det fattas tusentals miljarder kronor.
Det behövs betydligt större investeringar i förnybar energi för att hålla den globala temperaturhöjningen under 1,5 grader, menar FN och andra globala aktörer.
Enligt Parisavtalet bör en årlig nota för klimatinvesteringar uppgå till cirka 30 000 miljarder kronor, vilket kan jämföras med den svenska statsbudgeten som är närmare 1 100 miljarder kronor.
I fjol landande den globala investeringsnotan på en femtedel av denna summa.
När FN:s gröna klimatfond, GCF, höll konferens i Sydkorea tidigare i höst påpekade klimatfondens chef Yannick Glemarec att världen drastiskt måste öka investeringarna för att motverka klimatförändringar.
Därför har FN:s gröna klimatfond tillsammans med FN:s utvecklingsprogram UNDP och de globala energiorganisationerna Irena och Sustainable Energy for All, lanserat en gemensam plattform för att påskynda investeringarna i förnybar energi.
Plattformen, kallad CIP, hoppas samla in 1 000 miljarder kronor fram till år 2025 som ska investeras i världens 20 minst utvecklade länder.
På klimattoppmötet i Madrid, COP25, i början av december ska CIP presentera sitt arbete och hur verksamheten är tänkt att fortlöpa.
Om världen investerar ytterligare 18 000 miljarder kronor i klimatet kommande årtionde kan det generera en avkastning till den globala ekonomin på fyra gånger så mycket.
Det menar Global Commission on Adaptation som består av 34 ledare inom forskning, näringsliv och politik.
Kommissionen, som leds av FN:s tidigare generalsekreterare Ban Ki-moon, Internationella Valutafondens vd Kristalina Georgieva och Microsoftgrundaren Bill Gates, menar att det moralisk skyldighet för rika länder att investera i anpassningsåtgärder som kommer att gynna världen.
Kommissionen pekar ut fem investeringar som den anser särskilt viktiga.
- Varningssystem: Som skyddar invånare vid utsatta kuster och ger tidiga varningar om stormar och högvatten.
- Infrastruktur: Bättre vägar och broar behöver byggas, liksom att anpassa fastigheter efter klimatförändringarna. I New York har till exempel tak på vissa byggnader målats vita för att slå bort solens varma strålar och ge kyla.
- Förbättra jordbruket: Ge jordbrukare bättre förutsättningar att odla på torr mark och välja livsmedel som inte kräver lika stora vattenmängder.
- Skydda mangroveträsk: 18 miljoner människor skyddas från översvämningar tack vare mangroveträsk som växer under vatten.
- Vatten: Skydda vattenförsörjningen och se till att vatten inte slösas bort.
Vad är FN:s gröna klimatfond?
Den gröna klimatfonden inrättades genom ett FN-beslut på klimatmötet i Köpenhamn 2009. Fonden styr över både offentliga och privata investeringar.
På fyra och ett halvt år har den fördelat cirka 50 miljarder kronor till 111 projekt i 99 länder, plus att privata sektorn har satsat drygt 116 miljarder kronor.
De närmaste åren ska Sveriges regering fördubbla det ekonomiska bidraget till klimatfonden – till 8 miljarder kronor över fyra år.
Källa: Regeringen, Sveriges Radio