Fler kan få sjukpenning efter nya domar
Tre domar i kammarrätten har förändrat praxis för kraven på vad ett läkarintyg ska innehålla, enligt LO-TCO Rättskydd, som hävdar att sjuka människor i tio års tid har nekats sjukpenning på felaktiga grunder.
I tre nya domar slår kammarrätten fast att Försäkringskassans krav för sjukpenning har varit för höga. Domarna kan nu underlätta för patienter med psykisk ohälsa, enligt LO-TCO Rättsskydd.
I Försäkringskassans beslut gällande sjukpenning finns det sedan tio år tillbaka krav på en beskrivning av diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning, den så kallade DFA-kedjan.
LO-TCO Rättsskydd anser att det i praktiken har inneburit ett höjt beviskrav som inte har stöd i lagen.
– Det är vår bedömning att Försäkringskassan inte har någon rätt att närmare föreskriva vilket innehåll ett läkarintyg ska ha, säger Robert Sjunnebo, enhetschef på LO-TCO Rättsskydd till Arbetet.
Anledningen till att metoden kritiserats är bland annat att ingen hänsyn tas till patientens egen beskrivning av sina symptom, vilket ofta är viktigt vid psykisk ohälsa.
– Det handlar om att man inte godtar uppgifter från patienten själv, till exempel sömnsvårigheter, att inte kunna tänka klart och panikångestattacker. Om rutan för aktivitetsbegränsning inte är ifylld tillräckligt utförligt så har man inte uppfyllt kraven. Men i lagen anges att patienten ska styrka sin rätt till sjukpenning med ett sjukintyg, varken mer eller mindre, säger Robert Sjunnebo.
En annan kritik är att många läkare saknar kunskap om metoden eftersom den inte tas upp på läkarutbildningen.
– Nej, det kan ju tyckas lite märkligt, att det inte är något man kan när man kommer ut och ska börja skriva sjukintyg. De flesta människor går till sin närmsta vårdcentral när de behöver ett läkarintyg. De vet inte vad Försäkringskassan har för krav på vad intygen ska innehålla.
DFA-kedjan
- När Försäkringskassan ska bedöma en patients rätt till sjukersättning krävs information om diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning, vilket kallas DFA-kedjan.
- I läkarutlåtandet ska det vara tydligt vad som är patientens egen beskrivning och läkarens bedömning.
- Enligt nuvarande riktlinjer behöver handläggarna en utförlig beskrivning av patientens aktivitetsbegränsningar för att bevilja sjukpenning, inklusive läkarens observationer, vilket kan vara svårt när det handlar om psykisk ohälsa.
- Kammarrätten har nu i tre olika domar slagit fast att objektiva undersökningsfynd inte får vara avgörande vid psykiatriska diagnoser, utan att bedömningen då i huvudsak måste grunda sig på patientens egna uppgifter om sina symptom.
Källa: Försäkringskassan samt LO-TCO Rättsskydd
Robert Sjunnebo menar att Försäkringskassans krav dessutom inte är rimliga med tanke på hur ett läkarbesök vanligen går till.
– Ett normalt läkarbesök är ungefär en kvart och det som sker under den tiden ska fästas på pränt. Det finns krav på observationer som läkaren inte rimligen kan genomföra inom ramen för besöket. Det är jättebra om man har ett fantastiskt sjukintyg, men verkligheten ser inte alltid ut så. Det är också enormt tidskrävande för vården att skicka dessa intyg fram och tillbaka, säger han.
Men nu har det alltså kommit nya domar som slår fast att det inte finns något absolut krav på en beskrivning enligt DFA-kedjan.
Sammantaget innebär dessa att praxis har förändrats, enligt LO-TCO Rättsskydd.
– I somras kom en dom från kammarrätten i Stockholm som säger att DFA är en arbetsmetod och inte ett krav. Därefter har det kommit ytterligare avgöranden från kammarrätterna i Jönköping och Sundsvall som ligger i linje med detta.
Håller Försäkringskassan med om att praxis har förändrats?
– Det här är styrande för de enskilda handläggarna och Försäkringskassan har delvis börjat ändra sina riktlinjer. Men det tar lång tid att kommunicera till handläggarna, som måste gå över till en helhetsbedömning. Det blir en helt annan typ av arbete och det kan ta tid att vända den skutan.
Flera förvaltningsrätter tillämpar fortfarande den striktare tolkningen, bör de inte anpassa sig efter kammarrätternas beslut?
– Jo, men det finns en tröghet i det här systemet. Och hela området lider av att högsta förvaltningsdomstolen tar upp få fall inom försäkringsrätt, vilket gör att olika kammarrätter kan göra olika tolkningar. Då blir det väldigt slumpartat.
Skulle det behövas ett förtydligande i lagstiftningen?
– Ja definitivt. Oavsett vad man tycker i frågan är det märkligt att man från en dag till en annan kan ändra förutsättningarna. Det kanske kan bli en fråga för den nya socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi. Han är ju ändå jurist i grunden, säger Robert Sjunnebo.
