Flexicurity – dansk design på något ostadiga ben

Uppsagd utan förvarning

Mejlet kom en eftermiddag, på dag 120 som Malin var sjukskriven för stress. ”Du är härmed uppsagd från din tjänst”, skrev hennes chef på den danska hotellkedjan.

– Jag blev helt chockad, det var brutalt. Jag hade precis pratat med min chef på morgonen och hon ville bara höra hur jag hade det och när jag kom tillbaka.

Malin hade jobbat som konferens-koordinator på hotellet i fjorton månader när gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige infördes 2015.

Det resulterade i ständiga förseningar och, som ensamstående mamma, en enorm stress för att inte hinna hem och hämta dottern på dagis.

– Jag fick inte ihop det, till slut kraschade jag och blev sjukskriven några veckor.

När hon försökte börja jobba igen översköljdes hon av flera förändringar av sina arbetsuppgifter.

Spiken i kistan blev när hon plötsligt fick veta att nu skulle alla jobba till klockan 19 en dag i veckan. 

Hon blev sjuk igen och var sjukskriven i några månader.

Tills dag 120 av sjukskrivningen när hon fick sin uppsägning – och en och en halv månads lön.

Allt lagligt enligt 120-dagarsregeln som tillåter arbetsgivare att säga upp någon som varit sjukskriven mer än 120 dagar inom den senaste tolv månadersperioden.

Hot mot modellen

Den danska modellen är i grunden väldigt annorlunda än den svenska.

Alla som jobbat på andra sidan av Öresund vet att det som man tar för givet i Sverige, inte nödvändigtvis ser likadant ut i Danmark.

Anställningstryggheten, föräldraledigheten, tillfällig föräldrapenning, sjukdom och semesterregler är områden där man ska förbereda sig på ett helt annat regelverk och en annan tradition.

Ofta används också den danska modellen, och då framförallt flexicurity, som slagträ i den svenska politiska debatten.

Mer flexibel arbetsmarknad framhävs – det ska bli lättare att avskeda och därigenom också anställa, säger förespråkarna.

Men flexicurity har två ben till: social trygghet och aktiv arbetsmarknadspolitik och mellan dessa tre måste det finnas en viss balans.

När man kraftigt förändrat, och enligt vissa, försämrat, den sociala tryggheten på arbetsmarknaden i Danmark hotas hela modellen och dess legitimitet inifrån.

120 år på nacken

Det var i september 1899 som Dansk Arbejdsgiverforening och danska LO gjorde upp om spelreglerna för förhållandet mellan de två parterna i det så kallade Septemberforliget (Septemberavtalet) som var världens första avtal av det slaget.

I avtalet beskrivs att de två parterna har motstridande intressen men att detta ska lösas genom kompromisser och minimal användning av konfliktvapnet.

– Visst har det skett lite justeringar längs vägen, men huvuddragen i Septemberavtalet har inte ändrats mycket på 120 år, säger Laust Høgedahl, lektor i arbetsmarknadsrelationer vid Ålborg Universitet.

Däremot har världen ändrats markant de senaste 120 åren och arbetsmarknadens förutsättningar likaså.

Den danska modellen med sin reglerade arbetsmarknad har många yttre hot som man delar med Sverige, till exempel social dumping.

Oklart vad flexicurity kan betyda i Sverige

Arbetsrätt

Ändå menar Laust Højedahl att det största hotet mot den danska modellen är att den blöder inifrån.

– En del fackföreningar förlorar medlemmar och om organisationsgraden fortsätter att falla kan fackföreningarna på sikt förlora både legitimitet och representation vid förhandlingar, säger han.

Gula fack ökar – men har visat sin svaghet

Sedan 1990-talet har man kunnat se en utveckling av så kallade ”gula fackföreningar”, alternativa fackföreningar som lockar med billiga medlemsavgifter och som i många fall givit avkall på strejkrätten.

I dag utgör de cirka 14 procent av de fackligt organiserade danskarna.

– Man kan se att de framförallt lyckats locka till sig medlemmar från LO-förbunden, akademikerförbunden är inte alls lika utsatta, konstaterar Laust Høje-dahl.

Men den senaste tiden har den utvecklingen avstannat. En bidragande orsak kan vara ett ökat fokus på vad traditionella fackföreningar kan göra  gentemot vad de ”gula” kan.

– Många har nog bara tänkt att de gula var en billigare variant av fack-förening, men nu har man insett att de inte kan göra så mycket när det väl gäller.

En händelse som Laust Høgedahl tror har påverkat den utvecklingen är den storkonflikt som hotade inom offentlig sektor förra året.

Då stod lokförare sida vid sida med överläkare och samtliga berörda fackförbund ställde sig bakom fackets krav.

Efter att konflikten hade avvärjts ledde det till en ökning av antalet medlemsansökningar.

– Ett skäl kan vara att medlemmarna i de ”gula facken” fortfarande var tvungna att gå till jobbet, samtidigt som de såg sina kollegor strejka för bättre villkor, resonerar Laust Høgedahl.

Så funkar flexicurity i Danmark

Arbetsrätt

Om den danska modellen med kollektivavtal är som fartygets maskinrum, är flexicurity en av de starkaste drivkrafterna framåt.

Den tredelade modellen har framförallt utvecklats sedan nittiotalets början och består som sagt av flexibel arbetsmarknad, social trygghet och en aktiv arbetsmarknadspolitik där kommunala jobbcenter, privata aktörer och arbetslöshetsförsäkringen samverkar sida vid sida.

– Helt konkret har den inneburit att vi har väldigt få långtidsarbetslösa. Det inneb är att vi har en låg grad av marginalisering på vår arbetsmarknad, säger Erik Bjørsted, chefekonom på Arbetarrörelsens ekonomiska råd, en  samhällsekonomisk analysorganisation och tankesmedja (danskt namn Arbejderbevægelsens Erhvervsråd). 

Han hänvisar till siffror som visar att medan 20 procent av danska arbetslösa har varit utan arbete i mer än tolv månader, är siffran för ett land som Tyskland på 40–45 procent.

Förutsättningarna förändras

I Danmark har befolkningen från höger till vänster varit nöjda med modellen, enligt Erik Bjørsted.

Internationella undersökningar visar att danskarna är Europa-mästare i att byta jobb, hela 11,8 procent av danskarna gick 2017 från ett jobb direkt till ett annat, vilket kan jämföras med 6,2 procent bland svenskarna.

– Den flexibiliteten gör att arbetsgivarna vågar anställa även i dåliga tider. Skulle det inte fungera är det lätt att avskeda igen, säger Erik Bjørsted.

Till exempel har en byggnadsarbetare efter ett års anställning bara tre dagars varsel om uppsägning medan en industriarbetare har 21 dagar och en butiksanställd en månad.

Samtidigt har det de senaste åren höjts röster om att balansen i flexicurity-modellen håller på att tippa.

Genom den stora a-kassereformen 2010 förändrade den borgerliga regeringen tillsammans med Dansk Folkeparti reglerna.

A-kasseperioden sänktes från fyra år till två år, och täckningsgraden försämrades.

Nyligen har man också ändrat reglerna och sänkt nivåerna för socialbidrag, som var den enda utvägen för de utförsäkrade.

Något som på sikt risker att få modellen att vittra sönder.

– Hela förutsättningen för att löntagarna accepterar korta varsel och flexibilitet på arbetsmarknaden är ju ett generöst skyddsnät, säger Erik Bjørsted.