Tuffa villkor för vårdanställda i Qatar
Tidigare har byggarbetarnas dåliga villkor på VM-arenorna i Qatar uppmärksammats men även anställda inom vård- och servicesektorerna har problematiska arbetsvillkor visar en ny studie.
Strålkastarljuset har tidigare riktats mot arbetsförhållandena för byggarbetarna som bygger arenorna inför fotbolls-VM 2022.
Globala byggfacket BWI, svenska Byggnads och flera andra fackförbund har hävdat att arbetsvillkoren varit slavlika där lönerna varit låga och arbetsmiljön farlig.
Vad som varit mindre känt är att även arbetsmiljön för migrantarbetare inom vård- och servicesektorn i Qatar också är eftersatt.
Tankesmedjan Gulf Labour Markets and Migration (GLMM) som studerar och analyserar arbetsmarknaden och migrationen i Gulfländerna har nu genomfört en studie om villkoren för bland annat vård- och serviceanställda i Qatar.
Studien bygger på intervjuer med 88 migrantarbetare, inom vård-, service- och byggsektorn, som genomfördes förra året.
Arbetarna som svarade kom ifrån Filippinerna, Pakistan, Nepal, Sri Lanka, Algeriet, Libanon, Tunisien, Kenya, Etiopien och Uganda.
62 procent av de intervjuade uppgav att de ansåg att arbetsbelastningen var för hög i förhållande till lönen.
De var tvungna att jobba övertid och betydligt mer än de maximalt 48 timmar i veckan som är inskrivna i landets arbetsmarknadslagstiftning.
En majoritet av de anställda sa dessutom att de betalat avgifter i sitt hemland för visum, tillstånd och andra avgifter för att få utlandsjobbet.
Flera intervjuade uppgav att de villkor som angivits i anställningsavtalet senare inte efterlevts.
”De sa att jag skulle få jobb som servitör på hotellet men när jag kom dit fick jag städa istället” säger en man från Nepal.
Den qatariska ekonomin vilar helt på migrantarbetare.
95 procent av arbetskraften är utländska arbetare i landet där det bor drygt 2,7 miljoner människor, men endast finns 300 000 medborgare.
Oljan och gasen har gett stora inkomster som använts för att anställa arbetare från andra länder.
Flera av de intervjuade migrantarbetarna uppger att de lovats månadslöner kring 6 000 kronor, men att när de väl har kommit till Qatar så har de endast fått hälften.
Ett problem är att levnadskostnaderna i Qatar är högre än vad som ofta angivits då de sökt jobbet.
Det innebär att de som tar utlandsjobb inte kan skicka hem så mycket pengar som de räknat med.
”Om du till exempel jobbar som chaufför måste du se till att kläderna blir strykta, skorna putsade och att håret friseras en gång i veckan. Det kostar minst 10 rial att klippa håret så nästan 50 rial går enbart till att klippa håret. Så frågan blir hur mycket kan jag spara på min månadslön på 1000 rial (cirka 2600 kronor)”, säger en vårdanställd chaufför från Indien.
Flera av de intervjuade var dessutom missnöjda med sitt boende.
Migrantarbetare inkvarteras ofta i trånga sovsalar med få toaletter och duschar.
En hotellanställd från Kenya berättade för forskarna att han bemöts nedlåtande på grund av sin hudfärg.
Men arbetarna har blandade känslor av utlandsjobbet. Trots att många är kritiska mot villkoren så framhåller vårdanställda flera positiva sidor.
En kvinnlig städare säger att i hennes hemland, Indien, finns inte samma stränga klädtvång som i muslimska Qatar men att hon bemöts av respekt i Qatar och att människorna i landet följer lagar och regler.
”Det är därför jag tycker Qatar är riktigt bra” säger hon.
En indisk byggarbetare uppger att han är nöjd med villkoren hos sitt företag och uppmanar sina vänner att söka jobb där, men tillägger ”att lönen är låg om du jobbar för ett litet företag men att det finns möjlighet att tjäna mycket om du jobbar för ett stort och känt företag”.
Slutsatsen i Gulf Labour Markets and Migrations studie är att migrantarbetare inom vård- och servicesektorn är kluvna till sitt arbete.
Många uppger att de är missnöjda med sina löner och arbetsvillkor men att de även ser positiva sidor av utlandsjobbet.
Qatar och andra stater i Gulfen har sedan lång tid tillbaka varit helt beroende av utländsk arbetskraft och därför skapat ett system för arbetskraftinvandring, kafalasystemet.
Arbetsgivarna har tagit ansvar för den utländska arbetskraften, vilket öppnat för godtycklig behandling.
Systemet har knutit vistelserätt i landet till anställning och inneburit att gästarbetare varken kunnat byta jobb eller säga upp sig och flera fack har dömt ut det som ett slavliknande system.
Men de senaste året har Qatar förändrat systemet och nu tillåts flera migrantarbetare att lämna landet.