Sopgubbar enas om skyddsstopp
Två år efter den vilda sopstrejken i Stockholm samarbetar sopgubbarnas skyddsombud för att förbättra arbetsmiljön. “Sopagruppen” lägger solidariska skyddsstopp när de upptäcker något farligt i arbetsmiljön.
Råttinvasion i grovsoprummen och tunga lyft. Arbetsmiljön för sopåkare kan ofta vara tuff.
Om ett skyddsombud får kännedom om något farligt på en arbetsplats kan han eller hon lägga ett skyddsstopp, det vill säga bestämma att arbetet ska avbrytas.
Men det kan leda till att kunden väljer att anlita ett annat sopföretag som utför arbetet, trots riskerna.
”Sopagruppen” försöker råda bot på det problemet.
Gruppen har bildats av sopåkare som också är skyddsombud och de försöker förbättra arbetsmiljön genom en metod som de kallar för ”solidariskt skyddsstopp”.
När ett skyddsombud bestämmer att arbetet ska avbrytas på grund av farlig arbetsmiljö och kunden inte åtgärdar problemet lägger samtliga skyddsombud i Sopagruppen ett solidariskt skyddsstopp på sina respektive företag.
– Det innebär att den fastighetsägare som får ett skyddstopp på sig inte kan ringa till ett annat bolag som kommer och löser det, utan de måste ta i tu med arbetsmiljöproblemet, förklarar Urban Andersson, som arbetat 30 år i avfallsbranschen och är en av initiativtagarna till Sopagruppen.
– Det skickar en signal till oseriösa fastighetsbolag att det inte spelar någon roll vilket företag de ringer, eftersom vi står enade, tillägger Björn Nilcrants, slambilsförare och huvudskyddsombud på Svea Tank.
I styrelsen för Sopagruppen sitter elva skyddsombud från olika företag.
Det senaste året har gruppen genomfört fyra solidariska skyddsstopp.
– I ett fall lyfte fastighetsägaren containrar precis bredvid en gångbana intill en skola, där mängder av barn gick alla tider på dagen, berättar Peter Strålind, lokalt skyddsombud på avfalls- och återvinningsföretaget Suez.
Skyddsstopp handlar också ofta om råttor och andra skadedjur som för med sig sjukdomsrisk för sopgubbarna.
Yrkesgruppens arbetsmiljö blev hett omdebatterad i samband med den stora sopstrejken i Stockholm sommaren 2017, när hundratalet sopgubbar gick ut i vild strejk av missnöje med ett nytt lönesystem hos renhållningsföretaget Reno Norden.
Flera av medlemmarna i Sopagruppen var också med i det numera nedlagda kollektivet Stockholms sopgubbar, som deltog i strejken.
– Vi jobbar inte på det sättet som de gjorde de sista tre-fyra åren, utan försöker skapa en dialog i stället, säger Peter Strålind.
Kundernas och arbetsgivarnas vilja att diskutera arbetsmiljön är större än någonsin, menar Peter Strålind.
– Fastighetsbolagen börjar säga att de behöver vårt stöd för att det ska bli rätt från början och väljer att ta dialogen på ett helt annat sätt än tidigare, eftersom de inte vill hamna i ett stopp. De kan dra nytta av Sopagruppen för att undvika situationer där det kan bli konflikt längre fram.
Medlemmarna i Sopagruppen upplever också att klimatet mellan arbetsgivare och skyddsombud har blivit öppnare sedan strejken.
– Vi är inte konflikträdda men går till väga på ett annat sätt än tidigare, säger Urban Andersson.
