EU-avtal sätter press på Kambodja
Det har gått från dåligt till ännu sämre. Facken i Kambodja är splittrade och den fria pressen är i stort sett utplånad. Nu ska EU se över ett handelsavtal med landet, och samtidigt hotar premiärminister Hun Sen att straffa de som öppet vågar kritisera det gynnsamma avtalet.
Textilarbetare i Kambodjas huvudstad Phnom Penh är på väg hem från jobbet. Textilindustrin är landets viktigaste exportindustri.
Polisvåld, repressalier och tuffa lagar.
Kambodja är ett av världens tio värsta länder att organisera sig fackligt i, enligt det index som världsfacket Ituc årligen tar fram om villkoren för löntagarorganisationer i världens länder.
Just nu är de fria facken och civila organisationerna i Kambodja extra mycket bevakade.
Attackerna mot facken, oppositionen och de oberoende medierna har dock inte gått obemärkt förbi.
Den 11 februari i år meddelade EU-kommissionen att den, på grund av kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, ska se över ett handelsavtal.
Sedan 2001 har EU ett fördelaktigt avtal – Everything but arms (allt utom vapen) – för fattiga länder.
Avtalet ger tullättnader och är tänkt att ge fattiga länders ekonomi en skjuts framåt. För Kambodja som har en stor export av textilier och socker är detta viktigt.
Den kambodjanska klädindustrin sysselsätter mellan 600 000 och 800 000, och nästan lika många till är beroende av inkomsterna som arbetarna från denna industri får.
Flera utländska företag, som svenska H&M, köper kläder från underleverantörer i landet. Men inom textilindustrin finns ett missnöje med låga löner, långa dagar och dåliga villkor.
De anställda har försökt att organisera sig. Men den senaste tiden har staten gjort det allt svårare.
Kambodja har sedan 1970-talet letts av ledaren Hun Sen och landet har i praktiken omvandlats till en enpartistat. Landet, som tidigare hade relativt täta band med USA, har de senaste åren allt mer närmat sig Kina.
Den senaste tiden har det även blivit allt svårare för de som vågar kritisera regeringen.
De få fria medier som tidigare fanns har varit tvungna att stänga.
– Det är en fullständig katastrof. Vi riskerar att fördummas. Att bli en nation som går bakåt, säger Naly Pilorge på människorättsorganisationen Licadho som nyligen var i Sverige för att bland annat träffa Sida och andra svenska hjälporganisationer.
Även fackliga- och människorättsorganisationer har drabbats hårt.
2016 infördes en ny lagstiftning som gjorde det svårare för facken att organisera sig.
Bland annat måste arbetstagarnas representanter visa upp utdrag ur brottsregistret, bifoga id-handlingar och meritförteckningar till myndigheterna för att få arbeta fackligt.
Nya fackliga organisationer måste också gå igenom en omfattande byråkratisk process för att få tillstånd att senare förhandla om kollektivavtal.
Kränkningarna mot de mänskliga rättigheterna har dock uppmärksammats. EU-kommissionen och Europaparlamentet har vid ett flertal tillfällen kritiserat Kambodjas regering för att demokratin pressats tillbaka.
Den 11 februari meddelade EU-kommissionen därför att den ska se över handelsavtalet – Allt utom vapen – med Kambodja. Det skulle kunna få allvarliga konsekvenser för ekonomin. En tredjedel av Kambodjas export går till EU.
EU-kommissionens kritik mot de mänskliga rättigheterna och hotet om att säga upp avtalet har dock fått premiärminister Hun Sen att reagera.
För några veckor sedan talade han i nationell tv och förklarade att de personer eller organisationer som uppmanar till att handelsavtalet ska avslutas kommer att straffas.
”Ni måste förstå priset ni kan tvingas att betala” sa Hun Sen under tv-talet.
I samband med att EU ser över avtalet så har också flera personer inom oppositionen attackerats.
Förra månaden attackerades en säkerhetsvakt i huvudstaden Phnom Penh av okända män.
Han höll vakt utanför byggnaden som tidigare var det ledande oppositionspartiet – som upplösts av regeringen – Cambodia National Rescue Party (CNRP) högkvarter, rapporterar Al Jazeera.
Den 13 april grep polisen en annan oppositionell, Tith Rorn, som fördes till polisstationen i Kampong Cham provision för förhör, men tre dagar senare var han död.
Flera bedömmare tycker sig se ett mönster i attackerna och hävdar att dessa är kopplade till hotet om att säga upp handelsavtalet.
