Fusket i hemtjänstbranschen får inte fortsätta – skärp reglerna!
Att fusk och slavliknande villkor för personal uppdagas när Arbetet och Kommunalarbetaren granskar välfärdsbranschens skuggsida betyder av allt att döma att regelverket måste skärpas. Ju förr, desto bättre, skriver Arbetets chefredaktör.
Anställda som tvingas arbeta under slavliknande villkor.
Fusk med tidrapporter, personal som arbetar under falskt namn, fejkat vårdbehov och försök att köpa kunder. Så ser det ut på ett av de större hemtjänstföretagen i Stockholmsområdet.
Arbetet och Kommunalarbetaren har de senaste veckorna kunnat avslöja hur dömda brottslingar kan bedriva hemtjänst och personlig assistans i serien Välfärdsbranschens skuggsida.
I en ny del av granskningen synas hemtjänstföretaget Enklare Vardag som är verksamt i en rad Stockholmskommuner.
Det är mycket alarmerande uppgifter som framkommer.
För Arbetet och Kommunalarbetaren vittnar nuvarande och tidigare anställda om hur personalen utnyttjas.
En källa berättar om att hon vissa månader arbetat uppemot 250 timmar. Men att lönen bara var på 11 000 kronor.
Flera källor har uppgett att det ställs krav på att anställda som arbetar på arbetstillstånd ska jobba runt 200 timmar i månaden – annars måste de betala tillbaka delar av lönen. De långa arbetsdagarna möjliggörs genom fusk i tidrapporteringssystemet.
Det ska även ha förekommit hot om att anställda med arbetstillstånd kommer att tvingas åka tillbaka till hemlandet om man ifrågasätter arbetsvillkoren.
En person med arbetstillstånd måste vänta fyra år innan det är möjligt att ansöka om permanent uppehållstillstånd. Det får personalen att bita ihop – trots de usla villkoren – av rädsla för att tvingas lämna landet.
”Det finns två i Sverige som ger uppehållstillstånd – Migrationsverket och Fariba Bameti [företagets vd, reds anm]”, som en källa säger till oss.
Företagets ägare och vd, Fariba Bameti, har tjänat stora pengar på sin verksamhet. Förra året tog hon ut en vinst på en miljon kronor ur företaget.
Sedan 2012 har det gjorts vinstutdelningar på sammantaget nio miljoner kronor. Det samtidigt som hennes anställda alltså tvingas arbeta långt mer än lagen tillåter och ändå tjänar småpengar.
Vd:n låter sig inte bli intervjuad av Arbetet och Kommunalarbetaren om det avslöjande tidningarna gör.
I stället väljer hon att i ett mejlsvar förneka uppgifterna – och slipper på så sätt de följdfrågor våra reportrar hade kunnat ställa.
Det är minst sagt beklagligt.
En rad kommuner har nåtts av uppgifter om att oegentligheter förekommer och Upplands Väsby kommun har till och med funnit bevis för fusket.
Men trots det kan företaget fortsätta sin verksamhet. De jurister som Upplands Väsby har varit i kontakt med har menat att trots de felaktigheter man funnit är det inte nog för att häva avtalet och att kommunen skulle riskera att förlora en rättslig tvist.
I stället har företaget fått två veckor på sig att åtgärda felen. Lagstiftningen tycks i det här fallet vara skriven utifrån att alla parter har gott uppsåt.
Det i en bransch där fusk gång på gång uppdagas och där Arbetet och Kommunalarbetaren tidigare i vår kartläggning av välfärdsbranschens skuggsida kunnat visa att dömda brottslingar bedriver verksamhet.
Av allt att döma bör regelverket skärpas. Ju förr, desto bättre.
Som det är nu kan fusket fortsätta.
Och utsatta människor utnyttjas på ett grovt och systematiskt sätt. Det är verkligen en skandal.
