EU-regler som oroat ska nu freda den svenska modellen
I natt slutförhandlades nya EU-regler om minimivillkor på arbetsmarknaden. Regelverket har kritiserats för att kunna störa den svenska modellen, men nu har ett undantag skrivits in.
Therese Guovelin och Marita Ulvskog.
Marita Ulvskog (S), ordförande i Europaparlamentets sysselsättningsutskott, ursäktar att rösten är lite svag när hon svarar på frågor på telefon på torsdagsförmiddagen.
– Vi förhandlade till klockan fyra i natt, förklarar hon.
I förhandlingarna enades representanter för EU:s ministerråd, kommission och parlament om arbetsvillkorsdirektivet, som väckt mycket debatt i Sverige.
Nu återstår att förslaget ska antas i plenum i parlamentet och rådet.
Direktivet reglerar bland annat minimivillkor för anställningar. Det rör bland annat hur länge man får vara provanställd, vad en anställd ska få för information om sina villkor och vem som ska räknas som anställd.
I Sverige regleras dessa frågor främst avtalsvägen av parterna.
Politiker och fackliga företrädare i Sverige har värjt sig mot regelförslag som utmanar den självständigheten. I och med nattens överenskommelse uppger Socialdemokraterna att det problemet är löst.
– Det är en bra deal. Vi behåller och värnar vår svenska modell. Samtidigt får man förstå att länder som inte har starka fackföreningar anser sig behöva lagstiftning för att göra upp med egenanställningar, behovsanställningar och alla de lösa anställningsformer vi har på arbetsmarknaden nu, säger Marita Ulvskog.
En bakgrund till direktivet är just att atypiska anställningsformer har ökat och att man anser sig behöva ställa krav tydlighet och arbetsvillkor.
Det som har väckt oro i Sverige har varit att man sett en risk för att svenska kollektivavtal som reglerar villkoren här skulle kunna underkännas av EU.
Nu menar Marita Ulvskog alltså att man har undanröjt den faran, samtidigt som man har säkrat en miniminivå i länder utan starka kollektivavtal.
LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin är också nöjd.
– Det som jag är extra glad över i det här direktivet är att man både stärker tryggheten hos de europeiska löntagarna och värnar den svenska modellen. Man höjer nivåerna i länder där arbetstagarna har ett lågt skydd, säger hon.
Hon betonar att arbetsmarknadens parter har samarbetet med regeringen för att få till ändringar i förslaget. Nu hoppas hon att man har hittat sätt att säkra den svenska modellen som kan användas även i kommande EU-förslag om arbetslivet.
Borgerliga svenska EU-politiker har varit mycket kritiska till arbetsvillkorsdirektivet och hur det hanterats av Socialdemokraterna.
Arbetet söker Jasenko Selimovic (L), ledamot i parlamentets sysselsättningsutskott, apropå det som nu förhandlats fram.
