Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Linda Flood

Först driver svenska socialdemokrater fram en pelare för sociala rättigheter inom EU. Sedan röstar Sverige emot förslag som följer av den.

Så beskriver EU-parlamentarikern Jasenko Selimovic (L) situationen efter att den sociala pelaren, som han är mycket kritisk till, undertecknades i Göteborg 2017. Han uppger att parlamentariker från andra länder är undrande.

Pelaren består av principiella punkter om bland annat rättvisa arbetsvillkor.

Den leder i sig inte till lagstiftning. Men ett direktivförslag om just arbetsvillkor slutförhandlas just nu i EU.

Jasenko Selimovic menar att innehållet hänger samman med pelaren.

Utöver regler om anställdas rätt till information finns i förslaget mer kontroversiella regler; om längden på provanställningar och vem som ska ses som arbetstagare.

Samtidigt slutförhandlas även ett förslag om en europeisk arbetsmarknadsmyndighet.

– De är extremt problematiska för Sveriges del för de flyttar makt från Sverige, säger Jasenko Selimovic om förslagen.

Innan den sociala pelaren antogs varnade näringslivet och borgerliga politiker för överstatlighet.

Jasenko Selimovic är inte ensam om uppfattningen att detta nu håller på att slå in. Den moderate parlamentsledamoten Christofer Fjellner säger till Arbetet att direktivet kan ge EU-domstolen rätt att avgöra sådant som bör avgöras inom den svenska modellen.

Marita Ulvskog (S), ordförande i EU-parlamentets sysselsättningsutskott, ger inte mycket för sina politiska motståndares oro för den svenska modellen.

– Krokodiltårar, säger hon.

– Det är låtsasengagemang i en fråga som de bara vill använda i partipolitiska syften för att framställa det som att vi inte slåss för fackliga rättigheter och arbetstagares rättigheter, samtidigt som de aldrig lyft ett finger för detta, hävdar hon.

Socialdemokraterna ser den sociala pelaren som en avsiktsförklaring som ger tyngd åt sociala frågor utan att i sig flytta makt till EU.

Även S är kritiska mot bitar av arbetsvillkorsdirektivet, just för att det går för långt i vad som regleras.

– Vår bestämda hållning är att arbetsmarknadsvillkor inte ska beslutas på EU-nivå, utan att parterna på arbetsmarknaden ska besluta om det, säger Marita Ulvskog.

När EU-parlamentet röstade för arbetsvillkorsdirektivet lade de svenska S-ledamöterna ned sina röster. De har fått kritik för att de inte röstade nej.

– Det hade vi kunnat göra, symboliskt, säger Marita Ulvskog.

Men hon menar att de nedlagda rösterna var ett sätt att markera missnöje med delar man hoppas komma till rätta med i återstående förhandlingar.

Rörande arbetsmarknadsmyndighet är Marita Ulvskog kluven.

Hon säger att den skulle kunna ha en samordnande roll för att till exempel se till att existerande regler följs, men att den nog får begränsad betydelse för Sverige.