Knappt har halva januari passerat och redan har tre människor förlorat livet på jobbet. Tre män som gick till sina arbeten och som aldrig fick komma hem igen.

Om något visar det på att döden på jobbet måste ges större uppmärksamhet. Då inte minst hur säkerheten ser ut på våra arbetsplatser och vad som gör att det fallerar gång efter annan.

Arbetet går i årets första nummer igenom dödsolyckorna på svenska arbetsplatser under förra året.

Totalt miste 55 människor livet. Det är den högsta siffran på flera år. Det är också en utveckling rakt emot den nollvision som klubbades av riksdagen 2016.

En av dem som förlorade sitt liv på jobbet under förra året var anläggningsarbetaren Thomas Ekenstein.

I februari i fjol klev han ned i en osäkrad schaktgrop. Det var det sista han gjorde. Hos hans fru, Helena Ekeroth Flodin, maler ännu tankarna; om han bara hade vabbat den dagen, om han bara hade stannat hemma.

Då hade han varit vid liv och hans kropp hade aldrig blivit täckt av de ödesdigra jordmassorna. ”Det var en olycka som inte hade behövt hända” som hon säger till Arbetes reporter.

I Thomas Ekensteins fall pågår ännu polisens utredning ännu.

Tyvärr visar tidigare arbetsplatsolyckor med dödlig utgång på få åtal och fällande domar.

En genomgång som Arbetet har gjort över de olyckor som inträffade 2017 visar att endast två av 49 dödsolyckor lett fram till åtal.

Två utredningar pågår fortfarande. Det visar att dödsolyckorna är på tok för lågt prioriterade och de få åtalen måste ges direkt underkänt.

Strax före jul lämnade sex socialdemokratiska politiker in en motion med rubriken Omtag för nollvision om dödsolyckor på arbetsplatserna.

Inom en snar framtid ska också Arbetsmiljöverket besluta om en strategi för hur myndigheten tillsammans med andra aktörer ska jobba mer med nollvisionen.

Men det är inte nog. Säkerhetsbrister på arbetsplatser runt om i landet kan inte få fortsätta skörda liv.

Liksom att ansvariga inte ska kunna undslippa ansvar. Vad som krävs är en statlig haverikommission – att det tas ett helhetsgrepp på denna livsviktiga fråga och att framtida olyckor förhindras.