Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Macron säger också att företagen inte behöver betala notan för höjningen. Beskedet kommer i ett direktsänt tv-tal, presidentens första stora utspel sedan Gula västarna började sina protester.

Presidenten backar också om en impopulär skattehöjning för pensionärer, som regeringen aviserat i sitt reformprogram för den franska ekonomin.

Det var en mer ödmjuk Macron än vanligt som talade till nationen, i ett försök att dämpa den starka kritiken mot sitt ledarskap.

– Jag vet att jag har sårat vissa av er med mina uttalanden, sade Macron men tillade att det är 40 år av problem som nu kommit upp till ytan.

Och det blir ingen u-sväng i regeringens reformprogram, enligt presidenten som står kvar vid att inte återinföra förmögenhetsskatten.

– Vi kommer att gå till mötes vad gäller ekonomiska och sociala behov, genom att sänka skatter i snabbare takt och hålla våra utgifter i schack, men inte genom u-svängar, deklarerade han.

För presidenten utgör protesterna den värsta politiska krisen hittills. Fram till nu har Macron till stor del lämnat hanteringen av krisen till sin premiärminister Édouard Philippe.

Under måndagen träffade presidenten enligt franska medier ett antal politiker och företrädare för olika partier, representanter för regioner, fackföreningsledare samt arbetsgivarsidan.

Macron har mött skarp kritik för sin tystnad sedan protesterna började runt om i landet. Värst drabbat har Paris varit. I lördags brändes bilar och barrikader och banker och affärer vandaliserades trots ett massivt polisuppbåd. Totalt greps över 1 700 personer, av dem över 600 i Paris.

Enligt polisen har Gula Västarnas protester infiltrerats av höger- och vänsterextremister, och av kriminella bråkmakare. Protesterna var från början riktade mot aviserade höjningar av bränslepriserna, men fortsatte trots att Macron sköt upp de impopulära höjningarna.

Fakta: Protesterna i Frankrike

• Gula västarna (Gilets jaunes) är ett löst sammansatt initiativ som ursprungligen bildades i protest mot höjd skatt på bensin och diesel. Protesterna har sedan vuxit till att omfatta ett mer allmänt missnöje mot den franske presidenten Emmanuel Macron och hans politik.

• Flera lördagar i rad har tiotusentals demonstranter intagit gatorna i Paris och andra franska städer som Lille och Marseille. Stundtals har protesterna gått våldsamt till och lett till vandalisering.

• Under demonstrationerna den 1 december blev Triumfbågen nedklottrad och lyxbutiker längs Champs-Élysées fick sina fönsterrutor krossade. Över 260 personer skadades, däribland flera poliser, och över 400 greps.

Färre människor skadades i lördags, men enligt myndigheterna blev den materiella förödelsen i Paris större. Över 90 000 poliser var i tjänst i hela landet, av dem 8 000 i Paris, och polisen använde tårgas och vattenkanoner mot demonstranterna.