– Att göra lönekartläggningar kostar pengar, främst för arbetsgivaren, men även för staten, som ska informera och utöva tillsyn. Vi undersöker nu om lagstiftningen bidrar till att målen om minskade löneskillnader uppnås, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett pressmeddelande.

Projektledaren Christer Gerdes, som ska leda granskningen, påpekar att Diskrimineringsombudsmannen (DO) har uppmärksammat att många arbetsgivare inte vet vilka krav diskrimineringslagen ställer.

En rapport från DO 2016 visade också att sättet att arbeta mot diskriminering varierar starkt mellan olika arbetsgivare.

– Eftersom det inte har gjorts någon utvärdering av de rent kausala effekterna av krav på lönekartläggning såg vi att det är önskvärt att genomföra en sådan studie, säger Chister Gerdes till Arbetet.

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering på grund av kön och kräver att arbetsgivare aktivt motarbetar diskriminering, bland annat genom regelbundna lönekartläggningar.

Har arbetsgivaren mer än tio anställda ska lönekartläggningen dessutom dokumenteras varje år.

Trots att lagens krav har gällt länge tjänar kvinnor mindre än män.

Enligt Medlingsinstitutet hade kvinnor i genomsnitt 88,7 procent av mäns löner 2017 – löneskillnaden var alltså 11,3 procent.

Även om man tar hänsyn till de skillnader som beror på att kvinnor och män arbetar i olika yrken och sektorer, och har olika utbildning, kvarstår en löneskillnad på 4,3 procent.

Riksrevisionens granskning ska publiceras i maj 2019.