Arbetet Global

Få fackliga utrikesnyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

På lördagskvällen, dagen innan valet, fylldes gatorna i São Paulo, landets största stad, av samba och sång när tusentals tågade under parollen ”Kärlek, mod, lycka.”

Formellt var det en demonstration till stöd för den ene av kandidaterna i dagens presidentval. I praktiken var det minst lika mycket en protest mot den andre.

Det är ett djupt polariserat Brasiliens som denna söndag väljer väg. Avgörandet står mellan två män vars enda gemensamma nämnare är att bägge menar att förändring är absolut nödvändig.

Jari Bolsonaro, från nationalkonservativa Partido Social Liberal (PSL), var med 46 procent av rösterna snubblande nära att ta hem presidentposten redan i valets första omgång.

Den 6 september knivhöggs den tidigare armékaptenen Bolsonaro under ett valmöte – av en gärningsman som hävdade sig ha agerat på uppdrag av Gud – och kunde från sjukhussängen se sina redan höga popularitetssiffror skjuta i taket.

Bolsonaro har varit kongressledamot för Rio de Janeiro sedan 1991 och har hunnit bytt parti vid ett flertal olika tillfällen. Fram till 2014 var han dock i det närmaste okänd för de stora massorna.

I den miljö av missnöje som skapades när massiva korruptionsskandaler sammanföll med Brasiliens värsta recession på ett århundrade tog dock Bolsonaro steget in i rampljuset.

Han kandiderar på en agenda av socialkonservatism, ekonomisk liberalism, antikorruption och hårdare tag mot brottsligheten.

Han har även öppnat för att avträda Parisavtalet, lämna FN och förespråkar utökad exploatering av skyddad mark i Amazonas.

Anhängarna utgör en brokig skara. Bolsonaro stöttas av de frikyrkliga, som uppskattas till en fjärdedel av väljarna, av militären, av högernationalister och av näringslivsintressen.

En vanlig analys är att han också samlar ett stort antal missnöjesröster från de breda folklager vars viktigaste fråga är att göra rent hus med korruptionen.

Bolsonaro är i stora kretsar avskydd, i andra uppskattad, för en lång rad nedlåtande uttalanden som skulle få till och med Trump att rodna. Kvinnor, homosexuella och svarta är några av de grupper presidentkandidaten raljerat om.

Han ställs mot Arbetarpartiets Fernando Haddad, ekonom och filosof som tjänstgjorde som borgmästare i São Paulo från 2013–2017 och fick 29 procent av rösterna i första valomgången.

Haddad kandiderade ursprungligen som vicepresident till folkkäre Luiz Inácio Lula da Silva, landets president från 2003–2011.

Men i april fängslades den korruptionsdömde Lula – som då hade dubbelt så stort väljarstöd som Bolsonaro – och Haddad tvingades ta på sig ledartröjan. Han har ännu så länge inte lyckats fylla Lulas skor, även om de senaste opinionsmätningarna visar att han knappar in på sin högerradikale motståndare.

Han går till val på att avskaffa tuffa åtstramningsåtgärder och föra en aktiv stimulanspolitik där ökade offentliga utgifter ska bli loket som drar landet ur lågkonjunkturen. ”Finansiellt ansvar och socialt ansvar”, har varit ett återkommande tema.

Andra löften är en progressiv skattereform och stärkt skydd för hbtq-rättigheter.

Trots att Haddad är helt beroende av att mobilisera Lulas sympatisörer har han medvetet positionerat sig närmare den politiska mitten.

Förhoppningen tycks vara att locka liberala medleklassväljare som inte sympatiserar med Arbetarpartiet men oroas av Bolsonaros hyllningar av den tidigare militärdiktaturen. Farhågor Haddad knutit an till när han kallat sin motståndare för ”fascist”.

Tricket är dock, särskilt för Haddad som saknar Lulas arbetarklassrötter, att göra det utan att alienera den traditionella väljarbasen.

I kväll visar det sig om balansgången varit framgångsrik.

Haddad har samtidigt ett starkt personligt incitament att göra en bra valrörelse. Bolsonaro har lovat att slänga honom i fängelse om han vinner.