Varje gång något av Pågatågen i Skåne ska lämna en plattform kliver en tågvärd ut och kontrollerar att ingen riskerar att fastna i dörrarna.

Så har det fungerat sedan Arriva Tåg började köra Pågatågen 2007 – och det är det absolut bästa för säkerheten, enligt Ola Brunnström, huvudskyddsombud på Pågatågen.

– Det klämskydd som finns i tåget känner inte av kläder och remmar på väskor, säger Ola Brunnström.

Men från årsskiftet finns inga tågvärdar som kontrollerar dörrarna.

Arriva Sverige, som då tar över Pågatågen från dotterbolaget Arriva Tåg, vill byta ut tågvärdarna mot en ny personalkategori, som kallas kundvärdar.

Och kundvärdarna ska enbart ansvara för biljetter och service, inte för dörrarna och säkerheten i övrigt.

– I stället ska lokföraren kolla dörrarna i backspegeln eller från plattformen. Det fungerar inte när passagerare skymmer sikten längs de 160 meter långa tågen, eller när plattformen är krökt, säger Ola Brunnström, som själv är lokförare.

Men säkerhetsaspekten är bara det ena skälet till att de ungefär 300 tågvärdarna på Pågatågen är upprörda.

Än viktigare är att Arriva vill ge kundvärdarna betydligt lägre lön än vad tågvärdarna har haft.

Enligt Thomas Gorin Weijmer, ombudsman på Seko, är slutlönen för en tågvärd på Pågatågen 30 100 kronor, för en kundvärd 24 500.

– Folk är förkrossade. Tågvärdarna söker nya jobb, säger Ola Brunnström.

Av allt att döma kommer lönesänkningen inte slå igenom med full kraft omedelbart. De nuvarande anställda ska få behålla sina löner.

– Men på sikt kommer lönerna att sänkas, säger Thomas Gorin Weijmer. Visstidsanställda vars anställning löper ut kommer inte att räknas som övertagen personal när de börjar en ny anställning.

De lokala förhandlingarna om den nya organisationen slutade snabbt i oenighet.

I nästa vecka inleds centrala förhandlingar mellan Seko och Almega – och Thomas Gorin Weijmer är bekymrad.

– På Pågatågen finns ett lokalt kollektivavtal som har gällt i många år. Men trots att det är Arriva Sverige som tar över från sitt eget dotterbolag, och trots att det fortfarande är Skånetrafiken man kör för, vill Arriva plötsligt sänka lönerna, säger Thomas Gorin Weijmer.

– Det är metoder som inte hör hemma på svensk arbetsmarknad. Vill man ändra på de anställdas villkor, så gör man det när det är avtalsrörelse, inte mitt i avtalsperioden.

Thomas Gorin Weijmer hoppas att Almega ska få Arriva att ändra sig.

– Alemga måste förstå att Arriva hotar fredsplikten i branschen. Om arbetsgivare sänker lönerna i samband med upphandlingar, mitt under avtalsperioden, kommer Seko inte att skriva under ett centralt kollektivavtal som medför fredsplikt i spårtrafiken någon längre period.

I avtalsrörelsen 2020 kan Seko komma att kräva ett avtal som går att säga upp efter högst ett år.

Ett sådant spårtrafikavtal slöts 2013, då Seko ville behålla strejkvapnet för att förhindra att löner och arbetsvillkor dumpades i upphandlad trafik.

Arbetet har bett Arriva att kommentera konflikten.

Arbetet har också sökt Stefan Svalö (S), ordförande för kollektivtrafiknämnden i Region Skåne, för en kommentar.n