Allmän visstid lika vanligt i röda och blå kommuner
Socialdemokraterna vill stoppa allmän visstid. Men kommuner med rött styre har inte kommit längre än de blå med att få bort anställningsformen, visar Arbetets kartläggning.
”Arbetsmarknaden ska bli tryggare”. Det slog Socialdemokraterna fast i slutet av maj och lovade samtidigt att avskaffa anställningsformen allmän visstid om partiet får fortsatt förtroende av väljarna efter valet.
– Vi vill ha en större andel trygga anställningar. Det kanske viktigaste kravet är att det alltid ska finnas ett skäl till visstidsanställningar, och därför vill vi avskaffa allmän visstid, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) då.
Redan inför förra valet lovade Socialdemokraterna att anställningsformen, där arbetsgivaren inte behöver lämna något skäl till att jobbet inte är fast, skulle ses över.
År 2017 beslutade också partiets kongress om att allmän visstid ska avskaffas.
I helgen lovade även statsminister Stefan Löfven (S) att 90 procent av de kommunalt anställda i S-kommuner ska ha fast jobb.
Arbetet kunde dock visa att resan dit är lång. De fasta jobben har blivit färre i Sveriges kommuner och minskningen är störst i de med rött styre.
Fortfarande är också allmän visstid en populär anställningsform i Sveriges kommuner, där omkring 800 000 personer är anställda.
Även i orter med vänstermajoritet, visar en enkät som Arbetet har skickat till alla kommuner i Sverige.
Alla kommuner som svarat använder sig av anställningsformen, röda som blå. Hur stor del av de anställda som har allmän visstid skiljer sig inte nämnvärt över blockgränserna.
Bland de med högst andel finns röda kommuner som Munkfors, Grums och Härnösand, alla med mellan 20 och 30 procent av sina anställda på allmän visstid.
40 kommuner med egen vänstermajoritet har svarat på enkäten.
I dem jobbar sammanlagt 14 300 personer på allmän visstid, i snitt 8 procent av de anställda.
Anställningsformen infördes år 2007 av Alliansregeringen under höga protester från fackligt håll.
Samtidigt försvann en rad anställningsformer där arbetsgivaren var tvungen att tydligare motivera anställningen, exempelvis anställning för ”visst arbete” eller ” tillfällig arbetsanhopning” som socialdemokraterna tidigare beslutat att avskaffa.
Men Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund menar att det skulle gå bra för kommuner att helt slopa anställningsformen, trots att tidigare visstidsformer tagits bort.
– Det är klart att man kan säga att i den här kommunen ska vi inte ha allmän visstid utan det ska vara tillsvidareanställda eller vikariat. Det är fullt möjligt att göra.
Det är en slentrianmässig anställningsform som inte behöver finnas
Kommunal har länge drivit frågan om att ta bort allmän visstid ur lagen. Hon menar att det inte skulle behövas några ersättande anställningsformer om det skedde.
I stället skulle tillfällena då andra typer av anställningar behövs kunna regleras i kollektivavtal, precis som de kan i dag.
Trots det väntar alltså de röda kommunerna med att genomföra Socialdemokraternas vallöfte. En av dem är Malmö där omkring 800 personer är anställda på allmän visstid.
Nyligen röstade fullmäktige där nej till en motion från Vänsterpartiet om att avskaffa anställningsformen.
I tidningen Kommunalarbetaren förklarar Kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) att hennes parti visserligen är för ett avskaffande men att man ändå inte vill gå vidare före en lag.
– Därför att vi inte kan utesluta att det kan uppstå behov av att anställa tillfälligt under begränsad tid, säger hon.
Men argumentet håller inte enligt Lenita Granlund.
– Det är en slentrianmässig anställningsform som inte behöver finnas. Det går att organisera, det går att bemanna och hitta lösningar. Och det borde kommunerna redan i dag göra parallellt med att man jobbar med heltid som norm som alla kommuner gör i dag.
Lena Micko (S) som är ordförande för Sveriges kommuner och landsting, SKL, tror dock att det arbete som redan görs för att få fler att jobba heltid också kommer att leda till att färre får visstidsanställningar.
Och hon menar att initiativen på området oftare kommer från röda kommuner.
– De socialdemokratiska ledda kommunerna tycker jag tar mer initiativ och har också gjort det på inte minst på heltidsområdet, sa hon när Arbetet intervjuade henne i Almedalen.
Om man inte lyckas få majoritet i riksdagen för att avskaffa allmän visstid – kan då Socialdemokraterna säga att de ändå avskaffar anställningsformen i sina kommuner?
– Ja, det är ett ansvar man kan ta som ledning och fatta ett sånt beslut.
Borde de göra det?
– Absolut. Att exempelvis Stockholm har fattat beslutet är ju ändå ett steg. Vi har fattat ett beslut om heltid som norm, men arbetet för att nå dit är ju inte klart för det.
Så gjordes undersökningen
- Vi skickade en enkät till alla 290 kommuner i Sverige där vi frågade hur många anställda som hade anställningsformen allmän visstid samt hur många anställda kommunen hade totalt.
- 203 kommuner svarade, cirka 70 procent.
Vi har sedan jämfört siffrorna med SKL:s listor över politiskt styre och majoritet i respektive kommun.
Visstid och allmän visstid
- Visstidsanställningar är de anställningar som inte är tillsvidareanställningar, alltså fasta jobb
- I LAS finns i dag visstidsanställningarna vikariat, säsongsarbete, anställning när arbetstagaren har fyllt 67 samt allmän visstid. Man kan även provanställa någon under maximalt sex månader.
- Allmän visstid är en anställningsform som arbetsgivaren inte behöver motivera. Den kan vara i maximalt två år.
- Anställningsformen infördes 2007 av Alliansen men det var Socialdemokraternas tidigare ändring av LAS med så kallad fri visstid som stod som modell. Fri visstid fungerade ungefär som allmän visstid men kunde bara innehas i 14 månader.
- I Socialdemokraternas lagändring togs en rad typer av visstidsanställningar bort, som ”tillfällig arbetsanhopning” och ”visst arbete”. När Alliansen vann valet behöll de ändringarna, men bytte namn på fri visstid till allmän och förlängde anställningsformen till två år.