Kambodja mot diktatur efter att oppositionen krossats
Styrande CPP tog hem samtliga platser i det kambodjanska parlamentsvalet. Segerreceptet: att upplösa oppositionen och stänga kritiska medier.
Kambodjas premiärminister Hun Sen, som här firar med några fans, har all anledning att vara nöjd. Hans parti tog samtliga mandat i söndagens parlamentsval.
I lokalvalen 2017 vann Kambodjas nationella räddningsparti (CNRP) över 43 procent av rösterna.
Med bara ett år kvar till nationella val blev resultatet en väckarklocka för Kambodjas folkparti (CPP), som lett landet sedan 1979. För första gången sedan han utnämndes till premiärminister 1985 tycktes partiledaren Hun Sens styre hotat.
Hun Sen har under sitt drygt tre decennier långa maktinnehav lett landet i allt mer auktoritär riktning och koncentrerat makten till sig själv och sin familj.
Lokalvalen väckte hopp om att Kambodja, vars moderna historia är fylld av konflikter och brutalitet, skulle kunna kasta av sig det förflutnas ok och välja en ny väg.
Men Kambodja skulle aldrig få uppleva någon demokratisk vår. Hun Sen lovade offentligt att landets högsta domstol skulle upplösa oppositionens parti, och i november 2017 gick rätten på premiärministerns linje.
Räddningspartiet hade enligt domstolen konspirerarat med USA för att störta regeringen och ledaren Kem Sokha fängslades.
I ett uttalande konstaterade utrikesminister Margot Wallström (S) att: ”Ett val där det största oppositionspartiet inte tillåts delta kommer inte att kunna anses som legitimt.”
Med kritiker bakom galler och en krossad opposition tycktes valutgången vara säkrad. Men Hun Sen tog inga risker. Efter lokalvalen stängdes, som Jakarta Post rapporterat, ett stort antal radiostationer av myndigheterna.
I maj köptes Phnom Penh Post, landets största oberoende tidning, av en affärsman med nära band till premiärministern.
Och ett par dygn innan parlamentsvalet ströp regeringen enligt al-Jazeera tillgången till 17 nyhetssajter, däribland Voice of America och Radio Free Asia.
I söndagens val vann CPP samtliga platser i parlamentet.
Kambodjas valkommission har enligt Reuters meddelat att valdeltagandet låg på strax över 80 procent, något som CPP kallar bevis för att oppositionens uppmaning till bojkott inte fått genomslag.
Enligt uppgifter som Arbetet Global fått från lokala människorättsorganisationer föregicks dock valet av systematiska trakasserier mot civilsamhällets organisationer, en del av en större kampanj där både hot och löften användes för att få människor att rösta på CPP.
En snarlik bild tecknas av EU:s delegation i Kambodja, som ombads tillhandahålla valobservatörer men avböjde med hänvisning till de krympande fri- och rättigheterna i landet.
Från sin exil i Frankrike kommenterar Räddningspartiets medgrundare Sam Rainsy valutgången.
– En falsk seger. Ett falskt val med en förutbestämd utgång, säger han till AFP.
Rainsy flydde Kambodja 2016 för att undkomma anklagelser som Human Rights Watch stämplat som politiskt motiverade. Då var Räddningspartiet fortfarande en kraft att räkna med. I dag är det oklart vem, om någon, som ska kunna utmana Hun Sen.
– Det är en återgång till det gamla systemet, enpartisystemet. Som under kalla kriget. Som under kommunisttiden. Det är ett fruktansvärt bakslag för Kambodja, säger Rainsy.
Hun Sens Kambodja
Kambodjas moderna historia är blodig. Det uppror som 1967 bröt ut på landsbygden kom att utvecklas till ett tre decennier långt inbördeskrig. Kulmen var röda khmerernas folkmord 1975–1979 då omkring två miljoner människor miste livet.
Premiärminister Hun Sen tillträdde 1985 och har kontrollerat landet sedan dess. Han började sin politiska bana i röda khmererna, och hans Kambodjanska folkpartiet är en direkt ättling till röda khmerernas parti KPRP.
Hun Sen har koncentrerat såväl makten som stora rikedomar till sig själv och sin familj.
Politiken har gradvis blivit alltmer auktoritär och både EU – som beviljat Kambodja ett särskilt förmånligt handelsavtal – och USA har hotat med sanktioner. Kambodja har svarat med att närma sig Kina.
