Arbetet Global

Få nyheter, reportage och fördjupning med Arbetet Global med Erik Larsson och Ivar Andersen

Nästa år fyller Internationella arbetsorganisationen, ILO, 100 år. Tanken var att antagandet av en ny konvention mot våld och trakasserier skulle sätta guldkant på jubileet.

Under FN-organets årliga arbetskonferens, som avslutades i fredags, skulle grunden läggas. Men i stället omgärdas konventionens framtid nu av frågetecken.

– Kommittéarbetet upphörde abrupt i och med att Afrika och Mellanöstern lämnade i protest. Det handlade helt enkelt om hur mycket man ska skriva om hbtq-frågorna i instrumenten, säger Lise Donovan, TCO:s chefsjurist som deltagit i överläggningarna.

Ugandas regeringsrepresentant, som förde de afrikanska ländernas talan, sade enligt ILO:s protokoll att kommittén ”inte tycktes respektera afrikansk kultur och seder.” Den afrikanska gruppen fick stöd av Gulfstaterna och Iran.

Innan förhandlingarna bröt samman hade facket vunnit framgångar. Arbetsgivarsidan ville ändra konventionens fokusområde från ”arbetslivet” till det snävare ”arbetsplatsen”, men där fick arbetstagarnas linje gehör.

– Det var en av flera framgångar, men det är oroligt nu med uppbrottet. Om det är en konflikt som ligger kvar till nästa år kanske det blir svårt att få stöd för de preliminära ståndpunkter man kom fram till. Arbetsgivarna var väldigt missnöjda både med omfattningen och med arbetstagarbegreppet och vill förmodligen ha upp de frågorna igen, säger Lise Donovan.

ILO:s arbetskonferenser sträcker sig över 14 dagar och förhandlingarna pågår från morgon till kväll. Ändå, menar Lise Donovan, är tidsbrist ett av de stora problemen. Med 187 medlemsländer och över 5 000 delegater är det många viljor som ska enas.

– Två veckor är ganska kort tid. Jag är ganska säker på att vi hade kunnat ta oss vidare om vi haft tillräckligt med tid. Men alldeles oavsett den här händelsen hann vi bara halvvägs. Nästa år är tanken att dokumentet ska antas och då har vi bara hunnit med halva rekommendationen.

Den föreslagna konventionen har sitt ursprung i den internationella fackföreningsrörelsen. Som nu har ett år på sig att försöka rädda initiativet.

– Siktet är helt inställt på en konvention men det finns flera saker man måste lösa. Förhoppningsvis kan vi hitta de lösningarna under året som kommer, säger Lise Donovan.

Konventionen mot våld och trakasserier i arbetslivet

Den nya ”konventionen mot våld och trakasserier mot män och kvinnor i arbetslivet” ska enligt planen antas i anslutning till ILO:s hundraårsjubileum nästa år.

Ursprungligen skulle konventionen behandla ”könsbaserat våld mot kvinnor” men i syfte att skapa ett bredare stöd gjordes den mer allmän.

Arbetsgivarna har vänt sig mot förslaget att konventionen ska gälla ”i arbetslivet” – vilket exempelvis kan omfatta vägen till och från arbetet – och förordar i stället det snävare begreppet ”på arbetsplatsen”.

Ytterligare en konfliktlinje handlar om vad förhandlingarna egentligen ska mynna ut i. En konvention, en rekommendation eller en konvention i kombination med en rekommendation – ILO:s allra starkaste verktyg.

Konventionens framtid är osäker sedan Afrika i torsdags lämnade förhandlingarna i protest. En protest som stöddes av Gulfstaterna och Iran.

Källor: Arbetet, ILO