Damberg om larm om att jobb försvinner: Jag tror det är fel

I maj tog regeringen beslut om en nationell inriktning för artificiell intelligens (AI). En målsättning är att Sverige ska vara ledande i att ta vara på möjligheterna med AI.

Sedan 2016 finns det också en vision som regeringen och SKL enats om – den säger att Sverige ska vara världsbäst på e-hälsa, digitalisering inom vård och omsorg, till år 2025.

Varför är det så viktigt att ligga i fronten i de här frågorna i ett internationellt perspektiv?
– För att när Sverige ligger långt framme på det här området skapas nya värden, för offentlig sektor i att utvecklas och för näringslivet i att växa – och att växa internationellt, säger näringsministern Mikael Damberg.

Artificiell intelligens handlar om när utvecklingen gått så pass långt att datorer uppvisar intelligens som liknar den mänskliga.

Mikael Damberg konstaterar att utvecklingen i dag leds av USA och Kina.

– Men Sverige är väldigt duktiga på smala områden och det vi vill bli riktigt duktiga på är att tillämpa AI. Det kan handla om allt från hälso- och sjukvården till Billerud Korsnäs, som använder artificiell intelligens för att koka massa i Gävle.

Arbetet har under veckan skrivit om hur den tekniska och digitala utvecklingen väntas påverka arbetsmarknaden.

Bland annat om studier med slutsatser om att runt hälften av alla jobb kan rationaliseras bort.

Mikael Damberg tror inte på sådana resonemang.

– Jag tror att det är fel och jag tror att det är en farlig vision att ha. Jag tycker att vi i Sverige ska vara bäst på att använda ny teknik, men vi ska ha som mål att skapa arbete åt alla och det är vi på god väg att lyckas med. Vi skapar väldigt många nya jobb trots, eller kanske just eftersom, vi är väldigt långt framme med digitaliseringen.

Så du ser ingen motsättning mellan att skapa jobb för alla och att driva på den här utvecklingen?
– Nej. Hur världen ser ut med artificiell intelligens på 70-100 års sikt, hur mycket vi jobbar då, det tycker jag är uppriktigt svårt att veta. Men om jag tittar på de närmsta tio, tjugo åren är jag helt övertygad om att länder och företag som är duktiga på att tillämpa ny teknik har alla förutsättningar att växa, också med antalet anställda.

Finns det något som oroar dig i den här utvecklingen?
– Vi behöver ha ett ännu bättre trygghetssystem i Sverige än vi har i dag, säger Mikael Damberg.

Han betonar att anställda måste få stöd i att få hänga med i utvecklingen, genom utbildningar.

– Så man inte blir över när ny teknik introduceras på arbetsplatsen. Hela utvecklingen av den svenska trygghetsmodellen, kopplat till vidareutbildning på arbetsplatsen, tror jag är den största reformagendan vi står inför de närmsta åren.

Han säger att det just nu pågår utredningar om bland annat kortare universitetsutbildningar och hur man kan använda nästa lågkonjunktur till att öka kompetensen.

Är det någon sektor på arbetsmarknaden där du ser att den här utvecklingen är allra viktigast?
– Där vi ser stora vinster av AI redan nu börjar ju bli hälso- och sjukvården. Där använder vi AI inte minst för bilddiagnostik, för att hitta tidiga former av cancer till exempel, svarar Mikael Damberg

Han lyfter också fram exempel på hur man i skolan börjat screena elever för att tidigt upptäcka läs- och skrivsvårigheter.

Ser du en risk för att människor i sektorer där man tar hand om varandra ersätts av teknik?
– Jag tror att människor bara blir viktigare över tid med ny teknik. Jag vill verkligen inte ha en situation där allting blir teknik och vi tror att teknik löser alla våra frågor, det vore en farlig utveckling.

Mikael Damberg lyfter ett exempel som Arbetet skrivit om i veckan – att låta artificiell intelligens bedöma ansökningar om försörjningsstöd. Han konstaterar att det blir en förbättring om tiden som frigörs används till att stötta människor bättre, men inte om man bara tar bort anställningar.

– Man måste ha en idé om hur man använder ny teknik så att den kommer samhället till godo.

Vad skulle du önska att artificiell intelligens kunde ta över på ditt eget jobb?
– Då handlar det om beslutsstöd. Jag läser ju otroligt mycket papper och jag tror att vi över tid kommer kunna få ännu bättre beslutsstöd som underlättar för oss att fatta rätt beslut, så man ser samband, vad som är viktigt att göra. Det tror jag politiken kommer ha mycket nytta av. Men politik bygger på personligt ansvar så om jag fattar fel beslut kan jag inte skylla på några datorer.

I det inriktningsdokument som regeringen tagit för artificiell intelligens slås fast att samhället behöver satsa på utbildning och forskning, innovation och användning samt ramverk och infrastruktur.