Experternas omdöme: Så fungerar den feministiska utrikespolitiken
Den feministiska utrikespolitiken är enligt regeringen en stor framgång. Stämmer det? Arbetet Global lät tre sakkunniga recensera politikområdena utvecklingssamarbete, handel och säkerhetspolitik.
UTVECKLING: Kristina Henschen
Avgående chef för Union to Union och avgående ordförande i plattformen Concord som samlar 62 organisationer för en hållbar och rättvis värld.
– Vi anser att den feministiska utrikespolitiken är fantastisk och borde kunna få ännu mer genomslag. Det är bra att Sverige i dessa trängda tider så tydligt drivit frågan om stöd till sexuella och reproduktiva rättigheter. Satsningar på kvinnors deltagande i fredsprocesser är också bra. Men vi måste bli starkare på att säkerställa att svenska företag inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter.
– Områden där Sverige måste satsa mer är till exempel stöd till jämställda offentliga trygghetssystem i utvecklingsländer och satsningar på rättigheter för att säkra anständiga arbetsvillkor.
– Inom Concordsamarbetet finns ytterligare aspekter som belysts som problematiska som till exempel Sveriges krigsmaterielexport.
HANDEL: Henrik Horn
Professor i internationell ekonomi knuten till stiftelsen Institutet för näringslivsforskning.
– Den mesta handelspolitiken sköts på EU-nivå så det finns väldigt lite som vi kan göra för att påverka den. Sen kan naturligtvis medlemsländerna bidra med synpunkter. Jag tror inte att så många andra länder skulle komma på att ha feministiska aspekter på handelspolitiken.
– Det är möjligt att man kan påverka länder på det sättet men det är inte vad vi normalt kallar handelspolitik som vanligtvis handlar om tullar och import-exportkvoter. Den där typen av resor handlar istället om att försöka sälja svenska produkter. Jag har aldrig hört talas om att någon tjänsteman på EU-nivå eller forskningsnivå tagit upp frågan om en feministisk utrikespolitik.
SÄKERHETSPOLITIK: Helene Lackenbauer
Försvarsforskare
– Alla initiativ som lyfter kvinnors rättigheter på den globala nivån är bra och leder till att frågan får större prestige. I mitt arbete i försvarssektorn går det dock knappt att spåra något av den feministiska utrikespolitiken som det pratas om på hög nivå.
– Försvarsberedningens arbete har en stor betydelse för formandet av den svenska utrikespolitiken och i deras arbete är den feministiska utrikespolitiken knappt spårbar. Så länge detta inte förändras så har jag svårt att se att den kommer att få den strukturella samhällspåverkan som krävs för en transformering till ett jämställt samhälle. Politiken måste omfatta alla väsentliga områden särskilt säkerhetssektorn.
Långt kvar till global jämställdhet
• Varje år gör World Economic Forum i Davos en rapport om den globala jämställdheten. I årets upplaga har utvecklingen mot ökad jämställdhet stannat av.
• Män tjänar 23 procent mer än kvinnor och det kan dröja 70 år innan klyftan mellan könen försvinner, enligt FN-organet UNFPA.
• Könsbaserat våld har drabbat en tredjedel av kvinnorna över 15 år.
• De senaste 20 åren har antalet kvinnliga parlamentariker fördubblats men fortfarande är endast 23 procent av världens parlamentariker kvinnor, enligt Världsbanken.
• Till och med luftföreningar påverkar kvinnor och män olika på arbetsmarknaden. Luften i Chiles huvudstad Santiago är vissa veckor så dålig att barnen blir sjuka och då är det kvinnorna som stannar hemma från jobbet. Veckor med dålig luft fördubblas skillnaden mellan hur många arbetstimmar män respektive kvinnor utför, enligt en ny studie från FN-organet ILO.