”Demokratins utveckling är oerhört skrämmande”
Demokratin kan inte tas för given. För att försvara den krävs jämlikhet och utbildning konstaterade flera deltagare på en konferens som Arbetet Global arrangerade.
Förra året var det sämsta för demokratin i världen på mycket länge.
I 71 länder försämrades rättssäkerheten och pressfriheten, enligt en genomgång som amerikanska Freedom House gjort och som Arbetet global tidigare rapporterat om.
Med bakgrund i detta anordnade Arbetet Global under måndagen en konferens om demokratins utveckling tillsammans med den fackliga biståndsorganisationen Union to union.
Colombia är ett av världens farligaste länder för fackliga företrädare. Att våldet har ökat det senaste året, berättade Claudia Arenas, expert från biståndsorganisationen Forum Syd.
– Runt 300 företrädare för civila organisationer och fackföreningar har mördats i Colombia sedan fredsavtalet tecknades med Farcgerillan, sa hon.
Ett mindre tydligt, men ändå verkligt, hot mot demokratin även i Sverige påminde Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg om, nämligen hotet från falska nyheter, eller så kallade fake news.
När människor tillbringar allt mer tid på internet och i sociala medier blir fake news ett allt större hot.
På nätet lever vi i filterbubblor, eller ideologiska getton, där vi i stort sett bara ser nyheter och uppdateringar från dem som delar våra åsikter. Falska nyheter kan då snabbt påverka vår världsbild.
Men det går att motverka, och där har medier och organisationer en viktig roll, enligt Anders Lindberg som påminde om vikten av folkbildning.
Kunskap och jämlikhet är två viktiga beståndsdelar i demokratin.
I samhällen med stor jämlikhet tenderar människor också att ha större tilltro till varandra.
– Vår största tillgång vi har i Sverige är tilltron till varandra. När vi får frågan vem vi litar på måste målet vara att fler ska svara: Folk i allmänhet, säger Anders Lindberg.
Förutom utbildning lyftes även organisering upp som en viktig faktor för demokratin.
Författaren och debattören Per Molander konstaterade att på 1960-talet var 20 procent av Sveriges befolkning medlemmar i ett politiskt parti.
I dag är motsvarande andel mellan två och tre procent.
– Det finns en uppenbar risk för urholkning av demokratin när partiledningarna blir allt mer oberoende av medlemmarnas intressen, vilket ökar inflytandet från ekonomiska makthavare, sa han och nämnde debatten om vinster i välfärden som ett exempel.
– Politikerna i riksdagen värnar till stor del dagens system trots att en majoritet av väljarna i nästan alla partier är emot vinster i välfärden.
När det gäller organisering har facket också en viktig uppgift och där finns det anledning till självkritisk, konstaterade Kristina Henschen från Union to union.
Hon talade om att det trots den negativa utvecklingen i stort finns mycket hopp i form av engagerade människor, vilket inte minst den senaste veckans demonstrationer mot vapenlagarna i USA har visat, och att facket måste kunna ta till vara engagemanget bättre.
– Det vi ser när det gäller demokratins utveckling är oerhört skrämmande, men det finns också en fantastisk motkraft. Det får vi inte glömma, sa hon.