Deltid blir ingen rättighet
Arbetstagare ska inte ha en allmän rätt att gå ner i arbetstid, men arbetsgivare ska informera om att de ändå kan ansöka om det. Det är ett av förslagen den statliga utredningen för ett hållbart arbetsliv presenterar i morgon, tisdag.
Anders Wallner.
Heltid ska vara norm, men deltid en möjlighet.
Med den utgångspunkten fick utredningen om ett hållbart arbetsliv som tillsattes förra våren bland annat i uppdrag att utreda om fler anställda, precis som småbarnsföräldrar, ska få rätt att gå ner i arbetstid under en period.
Enligt utredningen finns uppskattningsvis 380 000 heltidsarbetande som skulle vilja minska sin arbetstid.
Anledningarna varierar beroende på yrke, kön och ålder, men enligt en undersökning SCB gjort, är det vanligast att vilja ha mer fritid.
Många vill även ha tid till att vårda anhöriga, eller anger att arbetet är för ansträngande för att jobba heltid. Det sista är dubbelt så vanlig bland LO-anslutna som hos andra yrkesgrupper.
Bara var fjärde hade dock frågat arbetsgivaren om minskad arbetstid.
Att övriga låtit bli berodde bland tjänstemän till stor del på rädsla för att de ändå skulle få samma utföra samma arbetsuppgifter på kortare tid.
Arbetare var oftare rädda för att få sämre löneutveckling, karriärmöjligheter och pension.
Av dem som frågat fick hälften gå ner i arbetstid, medan den andra halvan antingen fick nej, eller inget svar alls. Det var också vanligt att avslaget inte motiverades.
Trots att det finns många anställda som skulle vilja gå ner i arbetstid tillfälligt, är det inte motiverat att införa en generell sådan rättighet, enligt Anders Wallner, som är regeringens särskilda utredare.
– De regler om ledighet som finns i dag är alla kopplade till ett tydligt syfte. En allmän rätt utan speciellt syfte ligger allt för långt ifrån hur arbetsmarknaden fungerar, säger han.
Han tillägger att arbetsmarknadens parter redan har avtalat om fler möjligheter, till exempel att gå ner i tid i arbetslivets slutskede genom så kallad deltidspension eller flexpension.
Att gå ner i arbetstid för att orka med ett ansträngande jobb är inte heller någon hållbar lösning, enligt Anders Wallner.
– I de fallen är det snarare arbetsförhållandena och arbetsmiljön som behöver förbättras.
Utredningen föreslår i stället en ökad tydlighet om möjlighet att gå ner i arbetstid på en arbetsplats.
Arbetsgivare ska vara skyldiga att upplysa nyanställda om att de kan ansöka om partiell tjänstledighet, vilket innebär nedsatt arbetstid under en period med rätt att återgå till ordinarie arbetstidsmått därefter.
De som ansöker om sådan ledighet ska också ha rätt att få en skriftlig motivering om ansökan avslås.
Utredningen föreslår också vissa mindre ändringar när det gäller rätt att gå ner i arbetstid för vissa grupper som till exempel föräldrar till barn med funktionsvariation, eller för anställda som samtidigt driver företag.
Rätten att gå ner i arbetstid är en av frågorna som utredningen för ett hållbart arbetsliv över tid ska redovisa imorgon tisdag.
Andra frågor gäller kostnaden för stressrelaterade sjukskrivningar och effekten av olika arbetstidsmått.
Dessutom ska utredningen lämna ett förslag på hur ett så kallat alterneringsår kan införas i Sverige.
Det innebär att anställda under vissa förutsättningar kan vara lediga från sitt arbete med viss ersättning medan en arbetslös vikarierar på deras jobb.
Systemet finns i dag i Finland och har tidigare provats i Sverige i form av friår under åren 2002-2006.
Utredningen har valt att kalla den modell som nu föreslås för utvecklingsledighet, men vad det innebär presenteras först i morgon.
Utredningen för ett hållbart arbetsliv över tid
Utredningen som leds av Anders Wallner har fått i uppdrag av regeringen att se över en rad frågor med syfte att göra arbetslivet mer hållbart för arbetstagare och minska risken för ohälsa och arbetslöshet.
Förutom de förslag och analyser som redovisas i morgon, tisdag, arbetar utredningen även med frågor som gäller hyvling, det vill säga när arbetsgivare minskar anställningsgraden för anställda, samt med otrygga anställningar i form av så kallade sms-jobb där arbetstagare inte vet om de har jobb från en dag till en annan och anställningar med betydligt färre timmar i kontraktet än den verkliga anställningsgraden. I uppdraget ingår att se över om anställda ska få rätt till ett arbetstidsmått som motsvarar den faktiska arbetstiden utifrån en modell som finns i Norge. Dessa uppdrag ska redovisas senaste 31 januari 2019.
