Frågan om ett statligt återtagande av järnvägsunderhållet fick förnyad aktualitet i slutet av januari när infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) sa att en del av det statsägda Infranords verksamhet skulle föras över till Trafikverket.

”Vi bedömer att detta är en grundläggande förutsättning för att få bättre punktlighet och bättre stabilitet i vårt järnvägssystem”, förklarade ministern.

Det han uttryckte var en ambition om vad regeringen vill, förtydligade hans pressekreterare Karin Boman Röding efteråt för Arbetet.

Juridiskt sett kan regeringen självständigt besluta om att Trafikverket ska återta basunderhållet av järnvägen, utan att gå via riksdagen.

Genom att underhållsdelen av det statsägda bolaget Infranord överförs till Trafikverket kan förändringen genomföras.

Seko, som organiserar banarbetarna, vill att infrastrukturministern agerar för att snabbt få till ett sådant beslut.

– För oss är det inte en ideologisk fråga i första hand, utan vi ser en nyttoaspekt. Både våra medlemmar på området och alla tågresenärer skulle få en bättre järnväg om regeringen fattar beslutet, säger Valle Karlsson, ordförande för Seko.

Han menar att det finns ett utbrett stöd för en sådan förändring.

– Vi har naturligtvis medlemsstöd, men också ett folkligt, för att man behöver göra något åt de problem som järnvägen har, säger Valle Karlsson.

I ett mejl till Arbetet bekräftar nu infrastrukturministerns presstjänst att regeringen på egen hand har för avsikt att fatta beslut om järnvägsunderhållet:

”Regeringen har valt att genom uppdrag och därmed regerings-beslut successivt verka för att staten ska ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet.”

I ett förtydligande mejlsvar poängteras att uppdraget ska gå direkt till ”verket”, det vill säga Trafikverket.

Seko-ordföranden Valle Karlsson applåderar ett sådant upplägg:

– Jag har en enkel syn på det hela. Infranord är ett statligt bolag. Det ligger inom politikens möjligheter att ta loss delar och lägga in det under Trafikverket, säger han.

Valle Karlsson, Seko.

Juristen Jakob Heidbrink, docent vid Göteborgs universitet, bekräftar att regeringen verkligen har mandat att fatta beslutet.

Men han konstaterar samtidigt att de olika alternativen för att föra över det statsägda bolaget Infranords verksamhet med basunderhåll till Trafikverket är juridiskt svåra, vare sig man diskuterar expropriering, att omvandla delar av Infranord till myndighet eller föra över delar på andra sätt.

Det kan strida mot till exempel statsstödsregler eller lagen om offentlig upphandling. I vissa fall skulle EU-rätten kunna sätta stopp.

– Om inte politiken ska bli hackig, att den ena regeringen gör si och den andra så, är det nog bra med en bred politisk enighet om detta. Då måste man i praktiken gå via riksdagen, säger Jakob Heidbrink.

Därför tror han inte på någon förändring av underhållet före valet i höst, även om det är juridiskt möjligt för regeringen att agera.

– Detta är en mycket principiell fråga om statens uppgift och funktion. Om du gör detta med järnvägsunderhållet, är nästa fråga hur det går för till exempel Telia, SJ och Green Cargo. Inget av de politiska blocken kommer att ge sig utan hård strid.

Sedan 1980-talet är svensk förvaltningstradition att myndigheterna är beställarorganisationer som inte sysslar med materiell verksamhet.

Myndigheten ska främst övervaka och kontrollera utföraren av uppdraget och kunna döma ut sanktioner vid felaktigheter.

Vi har naturligtvis medlemsstöd, men också ett folkligt, för att man behöver göra något åt de problem som järnvägen har

Valle Karlsson, Seko

Jakob Heidbrink ifrågasätter därför också om det är demokratiskt lämpligt att runda riksdagen i en så principiell fråga.

Han, som också skrivit rapporter åt näringslivsknutna tankesmedjan Timbro, menar att ett regeringsbeslut om återtaget underhåll skulle leda till en hård ideologisk strid mellan det rödgröna blocket och allianspartierna om statens uppgifter. Och striden skulle utspelas under valrörelsen.

Svenskt Näringsliv och andra intresseorganisationer skulle dessutom blanda sig i debatten, spår Jakob Heidbrink.

– Det finns en ganska stor grupp i Sverige som inte tycker att staten ska syssla med kommersiell näringsverksamhet. Jag är själv en del av den politiska strömningen.

Men Seko backar inte från sitt krav.

– Nej, absolut inte! Allianspartierna vill inte göra detta. Det är ingen nyhet. Den debatten lär vi få ta, säger Valle Karlsson.

Järnvägsunderhållet: Så gick det med S-vallöftet

Löftet

2014 föreslog Socialdemokraterna att staten ska ta ett samlat ansvar för allt järnvägsunderhåll. Det statliga aktiebolaget Infranord bör successivt omvandlas till en underhållsenhet inom Trafikverket.

Regeringens politik

Oktober 2016: I propositionen ”Infrastruktur för framtiden” anslog regeringen 125 miljarder kronor till underhåll och reinvesteringar i järnvägsnätet för perioden 2018–2029.

Januari 2017: Trafikverket får i uppdrag att ta över leveransuppföljning och underhållsbesiktning av järnvägen i egen regi.

Februari 2017: Regeringen får Trafikverkets utredning om att på försök ta över järnvägsunderhållet i egen regi på ett par områden. För detta behövs 100–200 personer med kompetens som saknas inom myndigheten, maskiner och lokaler. Verket behöver två år för att förbereda försöket och det måste pågå i minst tio år för att kunna utvärderas. Alternativet är att ta över dessa områden permanent.

Jan 2018: Infrastrukturminister Tomas Eneroth uttrycker ambitionen att överföra basunderhållet till Trafikverket, men först ska det utredas.