Löfven om EU-budget: Måste hållas nere

Dagens toppmöte blir en första batalj mellan EU-länderna om den sjuårsbudget som ska börja gälla 2021.

– Vi vet att EU är till stor nytta för Sverige, men kostnaden måste hållas nere, säger Löfven.

– Vi menar att budgeten ska gå till rätt saker, kostnaderna ska fördelas rättvist och vi vill ha en modernisering av budgeten.

Löfven vill prioritera säkerhetsfrågor, bland annat kampen mot organiserad brottslighet och terrorism, den inre marknaden och migration.

– Då måste man också vara beredd att diskutera vad som ska prioriteras ned. För oss är det exempelvis jordbruksstödet, säger statsministern.

Sverige tillhör en grupp budgetrestriktiva länder som helst vill undvika att budgeten växer.

Framför allt delas uppfattningen av Danmark, Österrike och Nederländerna.

Tidningen Financial Times har snabbt döpt kvartetten till ”the frugal four” — den sparsamma fyran.

– De 27 EU-länder som blir kvar när Storbritannien lämnar EU blir ju inte rikare när Storbritannien lämnar. Därför måste budgeten hållas. Vi ska våga omprioritera och omfokusera EU:s budget, säger danske statsministern Lars Løkke Rasmussen.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har sagt att Sverige är ett av de ”snålaste” länderna i EU. Men Löfven tycker inte att Sverige är snålt.

– Vi är ju nettobetalare till EU. Vi är ett av de länder som tar störst ansvar i internationellt bistånd. Vi är ett av de länder som betalar mest till klimatfonden. Sverige är inte snålt, men det finns en gräns också för Sverige, säger han.

I dag har Sverige och en del andra länder rabatt på EU-avgiften, som en kompensation för att vi betalar mer till budgeten än vad som kommer tillbaka i framför allt jordbruksstöd. Nu finns en diskussion om att slopa alla rabatter, särskilt om budgeten ska krympas.

Men Stefan Löfven anser att den diskussionen inte får sluta med att Sverige står med en kraftigt höjd EU-avgift.

– Summan får inte bli att Sverige ska ta ett ytterligare ansvar utöver vad vi gör nu. Det här måste fördelas rättvist. Sverige tar ett ansvar, men vi tänker inte öka vårt ansvar. Nu får andra vara med och betala också, säger Löfven.

Men diskussionerna kommer att bli hårda. EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sammanfattar budgetmatematiken på vägen in till toppmötet.

– Om vi vill göra nya prioriteringar och satsa på nya mer framåtriktade politikområden, och vi inte kan minska andra program tillräckligt, så måste länderna betala mer, konstaterar Juncker.

Endast 27 ledare finns på plats i dag, eftersom land nummer 28 — Storbritannien — är på väg att lämna EU.

Några testade sina argument redan i går kväll då en utvald skara samlades på eleganta Château de Val Duchesse i utkanten av Bryssel.

Belgiske premiärministern Charles Michel bjöd på middag för bland andra Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron. Övriga deltagare, enligt nyhetssajten Politico Europe, var ledarna från Irland, Bulgarien, Italien, Luxemburg, Polen, Portugal, Spanien, Nederländerna och Finland. Dock inte Stefan Löfven.

– Det är väldigt trevligt att ha de här informella sittningarna eftersom de (ledarna) verkligen kan tala fritt och diskutera vad de vill, säger en belgisk tjänsteman till Politico Europe.

När EU-ledarnas egna toppmöte inleds efter lunch står två huvudämnen på dagordningen. Utöver nästa långtidsbudget ska ledarna även prata om EU-valet 2019, dels i form av hur mandaten ska fördelas, dels vad gäller tanken på så kallade toppkandidater.

EU-parlamentet vill att de stora partigrupperna i EU inför EU-valet ska utse var sitt toppnamn som sedan medlemsländernas stats- och regeringschefer får välja mellan när nästa kommissionsordförande ska utses.

Det gillas inte alls av en lång rad EU-länder, som vill behålla friheten att kunna köpslå och förhandla internt om lämpliga kandidater.

Wiktor Nummelin/TT
Maria Davidsson/TT